Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
uppförda af i eu rundel tätt ställda, upptill i ett öppet rökfång
sammanlöpande björkstammar, täckta först af näfver, sedan med
ett tjockt torflager. Vi slogo oss ned i en af dem och
upptände en värmande brasa. För egen del skulle vi gärna stannat
här öfver natten, men roddarna voro synnerligen angelägna att
få fortsätta. Yi voro nu på öppet vatten, och de fruktade de
nyckfulla, opålitliga fjällvindarna.
Det var allt annat än behagligt, att midt i den kalla,
fuktiga natten åter sätta sig ned i den våta båten och, oupphörligt
omhvärfda af dimman, styra ut på den dunkla
vattenspegeln. På detta sätt fortsattes färden under flera timmar under
ständigt spanande mot stränderna. Ändtligen upptäcktes på
norra stranden nedom fjället Tjuoltapakte några kupformiga
föremål, som möjligen kunde vara kåtor, ehuru i så fall ingen
rök förrådde, att de voro bebodda. Vi nalkades emellertid, och
komna in mot stranden upptäckte vi till vår glädje ej mindre
än fyra kåtor, däraf två stora tält. Komna upp på land,
omringades vi af en skara hundar, hvilkas ursinniga tjutande kunde
kommit modigare folk än vi att darra. Ett ur den närmaste
tältkåtan framtittande lappansikte bringade dock snart med
några lämpliga tillrop — i styrka och gäll ton föga
underlägsna deras, till hvilka de voro riktade — de närgångna
fyr-fotingarna till tystnad. I den fula lappkäringen igenkände våra
roddare en bekant och inbjödos i tältet. Om en stund kom
tolken ut och förkunnade, att allt nu vore uppgjordt med
af-seende på vår blifvande vistelse här uppe. Kåtan ägdes af en
rik fjäll-lapska, hvilken på grund af sin späda förstfödde måst
lämnas kvar här under sommaren, för att nu inom kort
afhärn-tas af sin med renarna från Norge återvändande man. Vi
fingo bo hos henne, så länge vi önskade, och den gamla
käringen, som endast vore här som sällskap, skulle under tiden
återvända till sin man, som för tillfället var bosatt på en ö
vid andra sidan sjön. Denne hennes man kunde tala svenska,
men vore olyckligtvis numera så döf, att, när gumman och han
språkades vid, den förras gälla stämma, som det sades, hördes
tvärs öfver sjön. Emellertid lofvade gumman, att hennes man
skulle ombesörja, att vi, när vi så ville, skulle komma vidare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
