- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1895 /
299

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

citerad »Beskrifning öfver Vista härad af J. Alvin» — men
ett jätteträd i sin art var det i alla fall. Dess nuvarande
utseende är sådant att man skulle kunna taga det för tre väldiga
päronträd, tillfälligtvis sammanväxta strax ofvanför roten. Det
är emellertid ett enda, men en rasande storm klöf en gång dess
tjocka stam för omkr. 40 år sedan i tre skilda delar, som dock
blefvo fastsittande vid roten. Dessa tre delar bredde ut sig
efter marken i olika riktningar men fortforo att lefva, och de
lefva och frodas ännu så kraftigt, att detta tredelade päronträd
gifver mera frukt än något annat i Grenna. Om det väldiga
trädets dimensioner och dess fruktbarhet kan man få en
föreställning, när jag omtalar, att det ett år gaf 18 tunnor päron;
och får man så veta, att tunnan det året (det är nu längesedan)
betalades med 96 kronor, så kan man räkna ut, att ägaren den
gången inkasserade på en enda skörd af detta träd den nätta
summan af 1 728 kronor.

Den sorts päron detta träd bar var naturligtvis s. k. »rödpäron»,
— en specialitet för Grenna, ursprungligen införd af PER
BRAHE från Frankrike. De äro icke blott vackra till utseendet
med sin rödbruna färg på ena sidan, utan äfven förträffliga till
smaken och lära ej vilja trifvas riktigt väl annat än i Grennas
feta trädgårdsmylla. Att denna ock måtte vara utmärkt,
framgår af ett på orten gängse talesätt, att man i Grenna »blott
behöfver sticka en käpp i jorden, så slår den rot och växer».
Visst är, att här trifvas en mängd träd och växter, som annars
kräfva ett långt sydligare luftstreck. Hvad säges om, att på
denna lilla gynnade jordbit vid Vättern växa icke blott
akacior, utan äfven mahogny- och valnötsträd, hvilka sistnämnda
här både blifva höga och gifva mogen frukt! — och, för att
gömma det bästa till sist, här ha ibland till och med vindrufvor
mognat på kall jord i en och annan af stadens trädgårdar. Såsom
bidragande till det blida klimatet, om ock ej till själfva jordens
fruktbarhet, brukar nämnas stadens skyddade läge under berget,
som utestänger de kalla östvindarna. Förhållandet lär ock vara,
att det alltid, äfven under de skarpaste vintrar, är flera grader
blidare i Grenna än på andra sidan berget. Men berget har
dock en olägenhet, och det är, att Grennaboarne, som få be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:52:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1895/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free