Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
furstendömet Finland, med Aland och Österbotten, samt
Lagman öfver Västmanland, Bergslagen och Dalarne, Göre härmed
för allom veterligt, att eftersom Vi» etc.
Brahe donerade mycken stadsjord till Grenna — och apropos
denna må här, likaledes efter Witt, omtalas följande underliga
tilldragelse. På en af stadsjordens ängar hade Karl X Gustafs
lik hvilat två nätter och en dag under färden från Göteborg
till Stockholm 1660. Ängen, som sedan i följd häraf kallades
»Kungsängen», förblef ouppodlad, emedan en sägen kommit i
omlopp, att den som odlade den skulle snart dö. Till slut, år
1844, uppodlades den dock af en fördomsfri man, rådmannen
Wadell, då en 40 års man och frisk och stark, och — redan
följande år vardt den gamla spådomen besannad, i det
rådmannen dog knall och fall. — Numera lär Kungsängen dock odlas
utan någon fara, har man sagt mig.’ Mången Grennabo lär
knappt veta ens, hvar den historiska ängen finns.
Sedan »Brahe-Grenna» efter Per Brahes död (1680)
öf-vergått genom reduktionen till svenska staten, vardt ordet
»Brahe» af Karl XI utstruket ur namnet, och Grenna erhöll
1693 på sina invånares egen begäran förnyade
stadsprivile-gier, nu »kungliga»; och staden fick till insegel i stället för
det förra Braheska vapnet ett nytt enklare: »tvenne liljor och
en stjärna».
Ett vackrare och sundare läge än det grefve Brahe valt
för sin stad, kunde den näppeligen ha fått. Farsoter ha ock
mycket sällan hemsökt Grenna; men enligt folktron skulle
härtill, mer än något annat, ha bidragit den åtgärden af grefven,
att han låtit plantera i och omkring staden den s. k.
»pestilentie-örten» (Petasites officinalis), som af munkar införts till Sverige
som ett skyddsmedel mot pesten. Orten lär ännu finnas kvar
här och där i stadens utkanter. Huru som hälst så har Grenna,
enligt uppgift hos Witt, endast tvänne gånger varit hemsökt
af farsoter, näml. 1710 och 1857. Och den har ock allt sedan
sin anläggning fört ett lugnt och stilla och fridfullt lif, som
mycket sällan störts af sällsamma eller uppskakande händelser.
Endast 6 sådana »sällsamma händelser» under förra
århundradet kunna af en samtida författare hopletas, och i denna lista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
