- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1895 /
444

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En färd till jättegrytan vid Halda fickurfabrik
i Svängsta.


Under min vistelse i Karlshamn sistlidne augusti föreslog
vännen P., att vi tillsammans skulle göra en liten utflykt till
det en mil därifrån belägna Svängsta, hvarest en nyligen utgräfd
jättegryta skulle finnas.

Vi begåfvo oss alltså af en solrik morgon. Sedan den
långa hufvudgatan i staden tagit slut vid »Norreport», som icke
är någon port, kommo vi ut på en tämligen bred landsväg, med
upphöjda gångbanor på ömse sidor. Bortom järnvägsstationen,
på en med ekskog klädd bergås, ligger Bellevue — af
allmogen kallad Belleby —, Karlshamnarnes utvärdshus, hvarest de
njuta af den beryktade Karlshamnspunschen och af utsikten åt
den äfvenledes bekanta Asarumsdalen, hvilken vi som bäst höllo
på att fara igenom.

De vackert belägna landställena Rosenborg, Tubbaryd och
Schweizerhuset lågo snart bakom oss. Här i trakten uppehålla
sig, efter hvad det berättades, under vårarne näktergalar, som
slå sina härliga drillar hela natten lång. En liten å, Mieån,
som lämnar kraft till två i närheten varande fabriker och sedan
rinner igenom staden, vi nyss lämnat, passerades snart också.
Reskamraten omtalte, att ån kommer ifrån Miesjön, en
utbrunnen krater, enligt livad geologiska undersökningar gifva vid
handen, och som ligger några mil längre norrut.

Landskapet är mycket täckt. Åt alla håll synas små ekklädda
backar och skogsdungar af löf- och barrträd i vacker
sommarskrud. Där borta framskymtar en klockstapel af virke.
Den synes rätt ålderdomlig, men kommer nog ändå aldrig (som
Håsjöstapeln) till Skansen i Stockholm — därtill är den
alltför ful.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:52:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1895/0572.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free