Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett annat exempel. Hos min hederlige värd i — — —
hade jag flera dagar i brist på lämplig fotbeklädnad begagnat
hans nya lapp-pjäxor. Naturligtvis ville jag ersätta honom
härför. Men det var han ej med om. Och då jag fortfarande
yrkade på att få betala honom, uttalade han ett kategoriskt:
»Då jag en gång sagt, att jag icke ska’ ha någon betalning
därför, så ska’ jag icke heller ha någon.»
Mången undrar kanske, huru man reder sig för rofdjuren
här uppe i obygderna. Sommartiden ser man i allmänhet mera
sällan till dem och hör endast undantagsvis talas om angrepp
på boskapen. Det är emellertid ingalunde ovanligt, att man
stöter på björnar ute i skogarna. Ar det en hona med sina
ungar, så är det rådligast att vara på sin vakt. — En man,
som ströfvade ensam och obeväpnad i skogen fann sig plötsligt
stående midt emot en misslynt björnmamma, som rest sig på
bakbenen och stod i begrepp att gå anfallsvis till väga. Karlen
blef emellertid icke förfärad utan stod stilla och såg på odjuret.
Efter en stunds ömsesidigt betraktande, kastade björnen sig ned
på alla fyra och skyndade därifrån, antagligen för att söka upp
sin unge, som under tiden blifvit lämnad ensam. — Vid ett annat
tillfälle råkade en karl först på björnungen, slog ihjäl den och
bar den ned till stranden af en sjö, där han hade en båt liggande.
Nu rodde han skyndsamt med sin fångst till sitt på andra sidan
sjön belägna hem. Här hämtade han sitt gevär och vände sedan
åter, i tanke att den stora björnen skulle blifva synlig, då den
sökte sin unge. När han ånyo landade vid den första stranden,
hade björnen redan varit där och lämnat sitt visitkort efter sig
i form af uppryckta och nedbrutna träd, som den hade uttömt
sin vrede på. Själf var den försvunnen. — Med tanke på den
fara, man kan utsätta sig för vid dylika tillfällen, är det nog
försiktigast att behandla skogskonungens barn med all möjlig
hänsyn. Så tyckte ockå en skomakare från Gäddede, som jämte
några lika fredliga kamrater en söndag förlustade sig ute i
naturen. De blef vo varse en liten björnunge som sprang omkring
i gräset, och vid denna syn lade de skyndsamt benen på
ryggen och sprungo hem igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
