Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
marschen skulle utan olägenhet kunna vara uppe till midnatt,
och följaktligen tog jag dem vid 11-tiden åter med ner till
bruket, där vi nu verkligen fingo se ett praktfullt utslag. När vi
sen omkring kl. 12 kommo i kvarter, befanns detta vara
förträffligt: min kamrat och jag hade t. o. m. fått sängplats i ett
litet särskildt rum, och i ett större därutanför voro tretton
madrasser lagda bredvid hvarandra på golfvet. Att gossarne nu
skulle sofva ovaggade, hade jag säkert väntat, men det blef
ingalunda fallet. Yärmen, myggen och några allt för friska
viljor i förening gjorde, att det ej ville bli något sofva af i
yttre rummet. Till sist blef det för morgondagens skull
nödvändigt för mig att gå ut och påbjuda allmän tystnad, hvilken
också följde, hvarpå jag och väl de flesta andra fotvandrarne
somnade in. När jag sen vaknade på morgonen och gick ut
till gossarne, befunnos de samtliga utflugna ur boet, men det
dröjde ej länge, innan de återvände vid strålande humör.
Redan kl. 3 (!) hade de gett sig upp och ut för att se ännu ett
utslag och sen sprungit och lekt i backarna: frukostmaten fick
god åtgång.
Att bristen på sömn skulle komma surt efter, var klart,
men för att inprägla hos gossarne nödvändigheten af att på
vandringar hushålla förståndigt med livilotiden, ville jag det
oaktadt ej knappa af något på den beslutade dagsmarschen.
Alltså bar det strax efter frukosten af till Dannemora grufvor.
Nedstigningen gick, tack vare tvänne hissar, förträffligt, och
våra förares försiktighet gjorde promenaden nere i grufvorna
ofarlig. Här fingo vi tillfälle att se bl. a. användandet af
borrmaskin och hvilka väldiga resultater den åstadkommer i
jämförelse med äldre redskap, på samma gång den väsentligt
minskar arbetarnes möda. Att hvalfvens genljud skulle locka till
sång, faller af sig själf. Från grufvorna gingo vi till
prästgården, dit den välvillige kyrkoherden bjudit oss för att äta
middag. Vid framkomsten visade sig nu följderna af det tidiga
uppstigandet: så snart vi gjort halt vid det vackra bostället,
slogo sig gossarne ned under ett lummigt träd, och inom några
minuter hade de alla somnat. Snart purrades de dock, ty vi
skulle före maten se på den närbelägna kyrkan. Den var också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
