- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1896 /
70

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70

sala kapital af tid och arbete, som t. ex. i vårt land nedlägges
på språkstudier, ocli som står i ett alldeles oproportionerligt
förhållande till de vunna resultaten, hvilka någon enda gång
äro lysande, ofta medelmåttiga och, i 90 fall af 100 sorgligt
små — kan man inte annat än medgifva, att tiden kunde bra

mycket bättre användas till mera fruktbärande studier, om––––-

Ja, om man hade ett mycket lättlärdt, praktiskt användbart,
mellanfolkligt språk, sådant att hvem som hälst, som behöfde
träda i någon slags förbindelse med utlandet, kunde utan
svårighet lära sig det. — Ett sådant språk vill esperanto vara;
att det också är så, vore frestande att söka bevisa — men jag
får inte glömma, att vi här sysselsätta oss med ämnet:
Esperanto såsom turistspråk.

Men hvad menas då med ett turistspråk? Inte behöfver
en turist något särskildt språk, inte! — God hälsa behöfver
han, och ett öppet och vaket öga för det sköna i naturen och
mänskolifvet, ja visst, — och så ett par duktiga ben att gå
med, när intet annat står till buds, och en ränsel att bära
matsäcken i. Det måtte väl vara nog?

Nej pass! Det där går nog bra så länge man vandrar i
egna bygder, och svårigheterna med språket inskränka sig till
sådant som att ätter betyder ärter på stockholmska men efter
på sörmländska eller att aga och åka wc samma ord o. s. v.
Men hvar och en som rest i utlandet vet fullväl, hur svårt det
är att reda sig i en hel del förhållanden, då man kommer till
ett iand, hvars språk man ej är mäktig. Jag glömmer själf
aldrig den obehagliga situation, som jag och en min reskamrat
en gång råkade i, då vi, ehuru oskyldiga som små hvita lamm,
af en »icke språkligt bildad» rumänisk poliskonstapel fördes
till hans likaledes exklusivt rumäni ske öfverordnade på
poliskontoret och anklagades för ett brott, om hvars beskaffenhet
jag än i denna dag är sorgligt okunnig. Den gången sluppo
vi undan genom bemedling af en — smedsgesäll, som bodde i
gården och som talade franska. Men det är inte alltid man
kan hafva språkkunniga smedsgesäller till hands på
poliskontoren, och hade inte det varit fallet vid nämnda tillfälle, så hade
kanske mina läsares ödmjuke tjänare fått försmäkta i Bukarests

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:52:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1896/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free