Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
Men om nu ett språks grammatik endast äger ett fåtal
regler och saknar undantag, om dess ordbildning är klar och
genomskinlig, så att man med kännedom om ett fåtal stamord
eller stammar själf utan vidare kan bilda de öfriga, och om
det ändtligen är fullkomligt fritt från »idiotismer» och således
erkänner hvarje begripligt och logiskt uttryck såsom tillika
riktigt, då synes det vara alldeles påtagligt, att tiden för dess
inlärande kan reduceras till en bråkdel af livad som vanligen
behöfves för inlärandet af ett främmande språk.
Så är i själfva verket fallet med det internationella
språket. Byggdt på den enda möjliga och riktiga principen för ett
internationellt språk, nämligen tillgodogörande af det redan
befintliga internationella ordförrådet och extraherande ur
naturspråkens grammatik af deras viktigaste gemensamma
beståndsdelar, har esperanto blifvit ett språk, som kan inläras på en
tid, så förvånansvärdt kort i förhållande till den, som erfordras
för andra språk, att man måste häpna. Mera än tvänne
timmars uppmärksamt studium behöfver i allmänhet ej en språkligt
bildad person, för att sättas i stånd att — med hjälp af den
lilla ordboken förstås — felfritt skrifva ett bref på detta språk.
Ett par dagars öfning är nog för att kunna läsa det skäligen
obehindradt utan att behöfva anlita ordboken mer än en eller
annan gång. Och att tala det, går alldeles af sig själft, så
snart man hunnit studera en smula literatur och något öfvat sig
i skriftlig öfversättning från modersmålet. — Men äfven
personer ulan språklig bildning kunna, om de ej äro aiideies renons
på språksinne, lära sig det internationella språket förvånande
lätt och fort, nästan som på lek. Jag har i Ryssland
flerfal-diga gånger träffat personer, som obehindradt samtalat med mig
på esperanto, ehuru de utom detta språk cj kände annat än
sitt modersmål. I en älskvärd familj i staden Jalta på Krim
hade jag ofta nöjet att iakttaga hur klart och flytande dottern
i huset, den elfvaåriga lilla Nadja, förstod att uttrycka sig på
esperanto, oaktadt hon naturligtvis ej ägde den språkliga
underbyggnad och den allmänna bildning, som kunde tros vara en
nödvändig förutsättning härför.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
