Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
skriftliga korrespondensens, den tryckta litteraturens och det
muntliga tankeutbytets. Beträffande det först nämnda visar sig
kapaciteten hos esperantospråket tillräckligt tydligt genom den
lifliga korrespondens, hvari anhängare af detsamma tillhörande
vidt skilda nationaliteter stå och länge stått, och hvarpå de
stora kollektioner af bref och brefkort från hardt när jordens
alla länder, som jag sett t. ex. hos esperantister i Ryssland,
bära ett vältaligt vittne. Härvid behöfver jag således ej längre
uppehålla mig.
Hvad det andra området beträffar torde det vara nog att
omtala, att den ännu så unga esperantolitteraturen redan äger
talrika öfversättningar från nästan alla Europas språk,
åtminstone från alla dem, som hafva något anspråk på att räknas
såsom kulturbärande, och behandlande ämnen af den mäst skilda
beskaffenhet i bunden så väl som i obunden form. Världens
skalder och stora författare likaväl som naturfolkens konstlösa
poesi, vetenskapen lika väl som skönlitteraturen äro
representerade i det internationella språkets gryende litteratur. Och
aldrig har det försports någon klagan att öfversättningsarbetet
vållat andra svårigheter, än dem, som äro ovillkorligt förbundna
med hvarje sådant arbete, det må nu röra sig inom området
af hvilket eller hvilka språk som hälst — om också den
origi-nalskrifna esperanto-litteraturen, naturligt nog, stundom visat
sig kunna uppnå en högre grad af genomskinlighet och plastisk
klarhet, af smidighet och finhet i utbildningen af språkets
uttrycksmedel.
Men det viktigaste för en turist blir väl i alla fall ändå
samtalsspråket, och i det afseende kanske inte förhållandena ställa
sig fullt så gynsamma för esperanto som i de båda andra,
anmärker min läsare. Nog går det för sig för ett par landsmän
att samtåla på det internationella språket, men tala med en
ut-länding får Ni se — hur många gånger har jag ej hört dessa
och dylika ord med ett öfverlägset leende uttalas af en eller
annan skeptiker, utan andra medel att slå dem tillbaka med
än min blygsamma förmodan att försöket inte ändå skulle
af-löpa så galet. Med så mycken större glädje begagnar jag därför
nu tillfället att här framlägga min egen praktiska erfarenhet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
