Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STORA KOPPARBERGS GRUFVA.
5
desamma uppkommo, afdömdes af de 14 rådmännens
sakkunniga lag, och ur detta privilegium att i fackfrågor dömas af
en särskild domstol uppstod sedan bergstinget och den 1682
inrättade grufvetingsrätten, hvilkens funktioner först 1850
öfver-flyttades på allmän domstol. — Mästermannen hade äfven rätt
att bära vapen, nämligen svärd, sköld, järnhatt och vapenhandskar,
men ej full rustning, och kunde fritt besöka alla köpstäder och
där köpgöra om allt, som kunde lända bergsbruket till nytta.
De ägde rätt att tvenne gånger i veckan vid Kopparberget
hålla torgdag, hvarvid de ensamma fingo köpa och handla med
de varor, som tullfritt salubjödos. Genom denna rätt var första
grunden lagd till uppkomsten af den stad, som uppstod öster
ut från »berget» och hvars namn somliga härleda just från
denna köpslagan, medan andra anse det uppkommet af fala,
slätt, och åter andra vilja förklara det på ännu annat sätt.
Till »Fahlona» förde emellertid — enligt riksens råds
protokoll — redan 1380 landets innebyggare sina produkter, såsom
korn, fläsk, smör, humle, vadmal »oc annor thera æthande
varo», och enligt ännu äldre källor veta vi, att de för dessa
kunde förvärfva sig kläden från Europas ryktbaraste
produktionsorter, satin och sidentyger, nederländska lärfter, tyska skor
m. m., samt framförallt koppar.
De utgjorde sålunda ett mäktigt och rikt skrå dessa
mäster-män, som vid det trettonde århundradets slut och det följandes
förra del i en utkant af världen förmått skaffa sig dessa
företrädesrättigheter eller som det kallats detta bergfrälse.
Hvar-för hade de erhållit det? Därför att de till kronan utgjorde
en för dessa tider betydlig skatt, som fått namn afrad. Mot
denna voro de fria från öfriga pålagor. Om afradens
ursprungliga karakter af arrende till kronan eller af själfpåtaget frälse
är man ej ense, men visst synes dock vara, att staten tidigt
nog fullständigt afstått från anspråken på äganderätten till
Kopparberget, om den öfverhufvud taget någonsin gjort sådana
gällande. Afraden beräknades ursprungligen efter antalet af
de små hyttor, i hvilka kopparmalmen omvandlades till koppar.
Dessa kallades »bäljor» och indelades efter par, därför att
ursprungligen två bäljar hörde till hyttan; hvarje sådant par de-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
