Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOLFÖRMÖRKELSEEXPKDITIONEN TILT, STORA SJÖFALLET. 61
våra astronomer haft tillgång till de särskilda instrument, som
erfordrats för vetenskapliga iakttagelser, ty, om detta varit
fallet, hade säkert observationer af värde kunnat göras. Bättre
väderleksförhållanden äro nämligen svårligen tänkbara. På ett
annat ställe i denna årsskrift lämnar emellertid d:r Nordenmark
en liten resumé öfver hvad vetenskapsmännen utan instrument
kunnat iakttaga.
Från vårt förträffliga solförmörkelseberg stego vi ned till
Hermelinsfallet, på ett afskedsbesök och därifrån återvände vi
till hyddan. Det var med blandade känslor — glädje öfver
att expeditionens egentliga uppgift lyckats så väl och saknad
öfver att redan nödgas lämna Sjöfallet, hvilket blifvit oss alla
kärt — som vi kort därpå efter intagen frukost åter gingo
ombord på båtarne. Professor Roséns expedition hade nu också
slutat sina arbeten häruppe, och det var därför en eskader ,.på
9 båtar, som denna morgon styrde ut på Langasjaurs
blauk-lugna yta för att anträda färden söderut.
Om färden utför sjöarna är ej så mycket att berätta.
Vårt första nattläger var åter vid Jaurekaskakuojka, fastän nu
vid södra sidan. Vi uppvaktades här af åtskilliga fiskarlappar,
af hvilka en till sitt utseende i hög grad motsvarade vår
föreställning om en stenåldersman. Med hans gumma uppförde
vår ärade nestor under de kringståendes jubel en rätt nätt
pas-des-deux.
Dagen därpå gjorde vi en bra dagsresa, i det vi på kvällen
framkommo till Luleluspens södra strand. Härmed var vår
sjöresa afslutad. Under eftermiddagen hade vi för
ovanlighetens skull sett några regnmoln. De hade visserligen varit
artiga nog att lämna oss så godt som alldeles i fred, men här
vid Luspen tycktes de ha tagit sin skada igen, ty den lilla
sumpiga äng, vid hvilken vi landstego, var helt våt. Som
detta var den enda möjliga tältplats i närheten, företogo vi oss
ett litet experiment. Där tältet skulle stå, uppgjordes en stor
eld, som sedermera flyttades, så att ett tillräckligt stort
område blef torkadt och afbrändt. Sedan borttogos bränderna och
tältet uppsattes i askmörjan. Det blef nog torrt, där elden
hade varit, och ej så värst sotigt. Men man fick ytterst noga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
