Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EESOE I KVIKKJOKKS HÖGFJÄLL SOMMAEEN 1896.
177
Vid Sarjekvaratj oeh på hemresa.
(Bestigning af Suotas, Servatjåkko, Kopir m. fl. toppar.)
Anledningen till att vi flyttade hit till Sarjekvaratj var
den, att jag ville göra ett besök på Suotasjökeln för att
bestämma, huru mycket de målade stenar glidit ned, som jag där
förra sommaren lagt ut i en rät linie tvärs öfver glacieren.
Dagen efter vår ankomst till Sarjekvaratj, då det var regnigt
och för fjällbestigningar olämpligt väder, tågade vi också i väg
till Suotasjökeln. De i bergväggarne målade märkena funno vi
snart, men värre var det att finna de jämförelsevis små, rödmålade
stenarne, som utlagts på isen; i synnerhet utmärkte sig Nila för
. att icke kunna se dem, ehuru han med lätthet kunde upptäcka en
grå ren mot grått stenskrafvel på oändligt afstånd. Som rätt stora
snöfläckar förekommo på isen här och dessa voro större i år än
i fjol, så doldes flera stenar af snö och voro omöjliga att
upptäcka, men de flesta stenarne funno vi dock omsider och kunde
bestämma deras läge i förhållande till de i bergväggarne målade
märkena. Af dessa bestämningar framgick, att isen skridit ned
ända till 41 m. sedan den 23 aug. förra året, då stenarne
ut-lades. Vi bestämde vidare glacierändans läge, hvilken befanns
hafva skridit fram något sedan förra året. Hemfärden anträddes
därpå med en viss otålighet, ty det hade varit kallt och ruskigt
i regnet på den stora isen och vägen hem var lång.
Vid half elfvatiden på kvällen anlände vi till tältplatsen.
Det var då redan ganska skumt. Till vår förvåning funno vi
icke Ahha och renarne där. Vuolla och Nila började
misstänka, att det inträffat någon olycka med renarne. Jag lugnade
dem med, att Amma väl farit till Spik, som hade sin kåta vid
Kukkesvaggejokk. Men så utropar Nila helt plötsligt, i det
han visar på en papperslapp, som var fästad på en trästicka
vid eldstaden:
»Hambeeg, här är ett bref från Amma!»
Brefvet utgjordes af ett litet stycke sockertoppspapper, på
hvilket var skrifvet med blyerts. Men hvad detta var, kunde
ej urskiljas i mörkret på det smutsiga papperet. Vi gjorde
Svenska Turistföreningens Årsskrift, 1897. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
