Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En hjulhistoria från Finland. Af Mari Mihi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 MARI MIHI.
— Nog, nog, stönade jag, vridande mig likt en turk, som
fått hundra käpp rapp under fotsulorna.
— Minns du solnedgångarna på Jelagin, hva’ falls? Minns
du Theodor Smyrnoff på Plioustschika och hans svåger löjtnant
Peitratzky, den hedersmannen, som torkade fingrarne på
bordduken och immerbadd sade Ållons, Messieurs! då vi frågade om
vi skulle ge oss iväg någonstans. När man tröttnat på dem,
sätter man sig på nattåget vid Nischegorodski—Vauxhall och
kuskar österut och så utför Volga igen på de stora
flodångbåtarna — vi resa naturligtvis med Lermontoff; den är nyast.
Se’n så sitta vi där och dricka tschaj och äta ikra och röka
papyrosser så lång dagen är och höra på huru mot kvällskröken
bondfolket vid pristorna sjunga: »Pa nische pa Volga» medan
västersolen gravitetiskt hasar sig ned för att krypa till kojs
bakom den ändlösa steppen, där de små byarne ligga som gråa
yllelappar på ett grönt sidentäcke. — Men allt det där bryr
du dig naturligtvis inte om längre, inte mer än om det, som
aldrig var. Adjö med dig då och en mycket angenäm sommar.
Nu går jag hem och lägger mig. Är det inte några särskilda
hälsningar du vill att jag skall framföra?
— Nej, vänta ett tag; det står väl inte för lifvet heller.
När reser du?
— I öfvermorgon med Döbeln. Du hinner mycket väl
ordna med pass och kreditiv och allt det där.
— Vore rysligt hyggligt i alla fall, om du ville telefonera
efter hytt åt mig också. —
— Alldeles öfverflödigt, kära bror, alldeles öfverflödigt.
— Men det kan ju hitta på att vara upptaget öfverallt.
Sådant har händt oss förr, du minns.
Grumio skrockade länge och öfvermodigt, spinnande af
välbehag likt en katta öfver ett mjölkfat.
— Det är alldeles öfverflödigt att telefonera, hör du ju,
ty både din och min biljett hvila stilla och fridfullt i plånboken
vid mitt hjärta. Kände dig för väl, gamle gosse! Visste på
förhand, att du skulle slinka med ändå. Hade bref från
Kazi-Girej i går, hvari han hälsar oss sju och sjuttiofaldt välkomna
samt meddelar, att han skaffat tvänne kosackhästar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
