Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kapten Norén, uniformerad som en kommendör, hade
intagit sin plats på kommandobryggan, lät en mönstrande
blick glida öfver däck och passagerare, hälsade förbindligt
på någon kajman, utlofvade åt en gammal dam vackert
väder och signalerade i klingande toner, som ljödo därnere
från maskinrummet, »sakta framåt» — och så bar det af
till färd från Elias Sehlstedts stad dit upp till Pelle Molins
ådal, på bogserbåtames, ådalspatronemas och laxens älf.
»Den stora och praktfulla Ångermanäifven» skref
gubben Palmblad i sin geografi för femtio år sedan — men
mången af dagens trötta besökare, som kom för att se vilda
naturscenerier, har jäfvat den gamle geografens vitsord;
måhända var också älfven för fem decennier sedan ännu
mer värd berömmet, ty stränderna voro mindre uthuggna
och sågame voro ej så talrika — men tro ej de blaserades
berättelser — öppna ditt öga och din själ för stämningarna,
som hvila öfver himmel, älf och blånande höjder, och med
friskt sinne skall du glädjas åt det idoga lif, som
öfverallt möter dig!–
Hvad dock »Strömkarlen» är för en båt! En strömmens
herre, som besöker sina stränder ström upp och ström ned.
Med sina två propellrar kan han likt en skånsk kusk vända
på en femöring — och blåser ostlig vind från
hafsöppnin-gen så att hvitryggade vågor bryta sig mot Wängnö udde,
tvingande honom att stäfva ut mot Lungö fyr, så ligger
han sedan i vändningen, »som en gås på vattnet» och ilar
därefter mellan det salta stänket hän till lugnare vatten, så
att en liten nätt tös kan trippa omkring däruppe på däcket
och bjuda folk på frukost: »Det är serveradt».
Och sannerligen — man behöfver ej vara hungrig för
att tycka, att matsalongen är treflig! Små ledigt skizzerade
utsikter af älfven pryda ena kortväggen, medan vid den
andra ett smörgåsbord vinkar — »så, som endast ett
norrländskt kan göra». Genom de tätt sittande fönstrens klara
rutor ser man för öfrigt strändernas skönhet, och skulle
utsikten skymmas af någon bred rygg — så behöfs blott en
liten vänlig knackning och saken är hjälpt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
