Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grenarne äro sirade med vackra, gula lafvar med
brun-glänsande frukter (Cetraria juniperina, forma). Och de där
små fina, ljusgredelina borstame, som vaja där på den höga
stängeln med de flikiga bladen, det är bjömtisteln
(Mulge-dium alpinum), den brune nalles käraste grönsaksrätt.
Kanske tar han sig just nu en liten blund i något af snåren
här. Ja, än se’n! Under en sådan natt som denna sker
intet ondt i skogen. Med hjärtan klappande i underfull
tjusning vandra vi i denna förtrollade värld uppför lummiga
björkkullar, nedför sanka ängar, smyckade af
silfverglän-sande vide. Nu drar den väna féen sin hvita slöja allt
tätare omkring oss, sluter oss ett berusande ögonblick till
sin barm och hviskar: Farväl, här är mitt rikes gräns, glöm
mig ej! Glömma dig, du fagra! Nej, aldrig går du ur vår
håg. — Hunden vid Merkenes fjällstuga vädrar trolltyg i
luften. Han skäller ilsket och viftar på samma gång
vänligt med svansen. Ja, ja, vitersilfver och oknytt hänga
nog vid oss. Vi behöfva komma framför flammande eld
för att fä bort det. Snart sutto vi där. Här hade vi ju
tjocka släkten, ja, det vill säga, vår klockare, hvars syster
var mor i huset. Hon var sedan flera år enka med io
barn, 2 döttrar och 8 söner. Tänk, så många landsens
försvarare den dugtiga gumman Vinberg fostrat under
fattigdom! Här funno vi ett godt, om än icke på långt
när så präktigt kosthåll som hos dottem på Ballastviken.
Af dessa trenne fjällstugor tar den senare obetingadt priset
hvad förplägningen beträffar.
Följande dag kl. 12 stå vi uthvilade och med snörda
ränslar färdiga att börja vandringen öfver fjället.
Glin-drande solskensväder! En sådan tur! Efter den första,
något trassliga biten genom en hel labyrint af
Merkenes-dalens höga videbuskar och vattensjuka mark äro vi då
uppe på fjällvidden. Golelis kalla folket den efter en liten
sjö, som heter Golelisjaur, på svenska den fisklösa sjön.
Andas, andas i fulla drag denna rena luft! Se, hur
den skimrar liksom genomväfd af milliontals kristalltrådar!
Känn, hur den bär dig framåt som på osynliga vingar!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
