Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma styrka; växlande, då ljusstyrkan oafbrutet är
densamma, men dess färg skiftar; klipp, då ljusstyrkan är
konstant, men periodvis afbrytes af mörker, samt blänk, då
ljusstyrkan efter hand ökas och därefter småningom aftager
för att slutligen försvinna och under en tid aflösas af mörker.
Om detta ljusets till- och aftagande samt försvinnande sker
så hastigt, att perioden af ljus och mörker varar högst io
sekunder, kallas fyren tindrande; är perioden ännu kortare
och endast varar bråkdelen af en sekund, kallas fyren blixtfyr.
De svenska fyrfartygen visa nästan alla stadigt sken,
dock förekomma äfven klipp (Kalkgrundet) och blänk
(Fla-den). Afstånden, på hvilka de sprida sitt ljus, växla
mellan i—2 nymil. Vid tjocka mana fyrfartygen seglaren till
varsamhet genom en bölande ångmistsirén eller genom
klockringning. Vid dagsljus igenkännas de lätt genom sin
eldröda färg äfvensom genom stora genombrutna kulor, hissade
i toppen af mastema.
Redan under vintern böijar gemenligen utrustningen för
årets kampanj. Och när dagame längas och vårsol böijar
smälta isbanden, draga fyrfartygen, lika flyttfåglar, ut till
sina stationer, men med motsatt vana mot sådana, ty under
den vackra årstiden äro de borta. Hemåt vända de först,
när midvintem kommit med sin köld och sitt mörker.
Naturligtvis gestaltar sig lifvet ombord olika, allt efter
som fyrfartyget är förlagdt i närheten af land med lätta
förbindelser med detta och i farleder, där liflig samfärdsel
råder, eller långt ut i öppna sjön, fjärran från de större
stråkvägarna. Det är om ett af det senare slagets fartyg, som
här något litet skall talas.
Långt ut i Östersjön 2 mil norr om Gotska Sandön
ligger ett farligt grund »Kopparstename». Rundt kring
detsamma är djupt haf, 120 famnar; grundet som utgör en
fortsättning af Sandön, skjuter upp från hafsbotten och
utbreder halfcirkelformigt sin hvassa rygg helt nära
vattenytan, hvilken den väl vid lugnvatten ingenstädes når, men
från hvilken den dock på sina ställen ej är mera aflägsen
än 1,5—2,4 meter. Grundet har alltid varit en fasa för sjöman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
