Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om St-G:s färder berättas åtskilligt. Han utsträckte dem ganska
vida, dels öfver skogarne till Medelpad, dels ned efter Ljusnan till
Ljus-dal Om de förra berättas det, att han gick öfver den stora sjön
Haf-vem; dock plägade klaga öfver att det var så djnpt vatten i »ponsen»*
(öppet o).
Mera kända och omtalade äro hans färder till det senare stället
Såsom kristen for han hvaije julmorgon till Ljusdals kyrka för att
deltaga i ju lottan, och på dessa färder åkte han i en mässingssläde ocb
efter en älg. Då han tillryggalade hela vägen på en enda morgon,
måste det hafva gått undan för honom. Och dock hade han tid att
på vägen hälsa på en kusin, som han hade i ett berg en fjärdingsväg
utanför Kårböle. Hon hette B Ha, och efter henne har Blidberget sitt
namn.
Vid framkomsten till Ljusdal plägade han binda älgen ute på
kyrkovallen och låta honom stå där under gudstjänsten. En gång var
det en piga, som ville förbarma sig öfver älgen, som stod där och
flåsade. Hon bar till honom ett ämbar kallvatten, och han drack, men
så att han strök med. Hemfärden gick med samma fart, och i rättan
tid kunde han vara med om högmässan hemma i Ytter Högdal
Men en gång gick det olyckligt för honom. När han kom
åkandes i sin mässingssläde, brast isen på Kyrksjön, och han for ned med
häst och allt samt drunknade. Uppgifterna om stället äro olika:
somliga säga väster om Smedsbron i den vik, som kallas Botten, en annan
sade, att det skedde på Björnviken.
För mycket länge sedan frestade folk att få upp släden och drogo
till den änden isnot, men det var förgäfves.
Hvem var då denne man, som låtit tala om sig så länge och så mycket f
När lefde han o. s. v,?
Det kan synas fåvitskt att uppkasta sådana frågor och ännu mera
fåvitskt att söka besvara dem. Icke förty våga vi påstå, att mannen
verkligen lefvat i Högdal och det för 500 år sedan. »Bevis, bevis» •
hör jag det ropas och det med skäl.
Genom ett i Svenskt Diplomatarium aftryckt perga*
mentsbref vet man, att i Högdal år 1412 lefde en man vid
namn Gunbiörn. »Detta bevisar föga», menar någon. Det
är sant, men när vi så se, att där omtalas, hurusom han
och hans broder köpte** ett laxfiske i Kölsillre i Hafverö.
och därtill erinra oss, att sagans Gunnbjörn går öfver sjön
* Puns upptages af Rietz såsom ett helsingord, betydande vattenpuss.
** Beskedligom man nom Gunbiörne och Keetile Thryggasunum i Hodai
sålde Thorlagh detta fiske för 6 svenska mark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
