- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1899 /
214

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som en stads växlande arbeten liksom sänker blytung öfver
ditt sinne.

Luften, fylld af fabriksskorstenames stenkolsrök,
af rännstenarnes ångor, af alla de tusen dunster, som lägra sig öfver
platser, där människor i större mängd trängt sig tillsammans,
förtager till och med solens glans: gulröd och mattblek
skådar dagens stjärna ned genom en töckenslöja till orden.

Då skär genom luften nära dig ett ljud, som rycker dig
ur din försoffning. Din uppmärksamhet fästes därvid, och du
erinrar dig plötsligt, att det är lokomotivet, som rustar sig
till sin färd genom skogame i stadens omnejd.

Den tanken genomilar dig: här är ju räddning! På
kort afstånd från dig har du ju forsande bergsbäckar, som
ännu ej uttorkat, ljumma, speglande sjöar, gömda i skogens
famn, och mjuka, mossklädda fristäder, där linnéan doftar i
kvällen.

Du skyndar att försäkra dig om en plats på tåget, som
strax sätter sig i gång och för dig ut ur staden bort till
skogen.

Efter en halftimme stiger du ur vagnen och befinner
dig på den öppna stationsplatsen omedelbart under den
väldige bergsjätten, som med sin järnrika massa hänger öfver
dig mörk och hotande.

Uppåt mot dess topp smyger sig dock den grönskande
furuskogen, och bakom denna lyser en ur molnen
framträngande solstråle, rodnande och fager, ty det lider mot
aftonen — sommarens ljufva afton.

Efter några steg är du inne i furuskogen med
människobullret, människostriderna långt bakom dig. Vid grinden,
där du inträder i skogen, möter dig en kreaturshjord: det
är korna, som där samlats och nu af flitiga händer mjölkas
till kvällen.

Sedan är du ensam på din väg i den mjuka mossan
under granars och tallars grönskande hvalf. Här har nyss
förut en kort men uppfriskande regnskur fallit och skänkt
nytt lif åt växter och djur. Nu hälsas den åter framlysande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:53:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1899/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free