- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1900 /
73

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vegetation. Rosae, hagtoms-, en- och slånbuskar fresta
hajen äfventyrlig tillvaro. Ofta trycka sig grenarna ned mot
hällen, så snart de vuxit upp ur sprickan, och bilda så vackra
spalierformer. Nere i sprickornas djup träffar man verkliga
skuggväxter, sådana som annars endast trifvas i skogarnas
skugga, såsom ormbunkar och lundörter. På det gulaktiga
bleke, som uppkommer efter de grunda vattensamlingarnas
afdunstning, växer i regeln ingenting. I de större
vattensamlingarna, som icke uttorka under sommaren, trifvas
naturligen flere af våra vanliga vattenväxter.

Det första allmänna intryck man får af vegetationen på
alfvaret är dess ytterliga nanism, dess dvärgväxt,
förkrympt-het. Växter, som på andra ställen nå en höjd af i—2 fot. bli
här endast några få cm. höga. Det är en riktig
lilleputt-värld af växter man träder in i, då man besöker alfvaret.
En del växter, som på andra ställen äro försedda med en
högre eller lägre stjälk, bli här alldeles stjälklösa och andra,
som annars växa raka och stolta, anse det här lämpligast
att krypa utmed marken. Dessa förhållanden äro att
betrakta som anpassningsfenomen till de yttre omständigheterna.
På alfvaret är det knappt med näringen, här blir icke råd
att utveckla några yppiga former; vill en växt komma fort,
måste han inskränka sig så mycket han kan, lefva på half
kost. Och hvad det särskildt är ondt om här, är det för
växterna allra viktigaste, vattnet. Regnen äro sparsamma
under den egentliga vegetationstiden, i synnerhet under
försommaren. Det gäller för växterna att hushålla med det
vatten, som redan upptagits och finnes i väfhadema, hvilket
i första rummet sker genom att så mycket som möjligt
undvika att utsätta sig för den eviga blåsten. Nästan alltid
blåser en frisk bris fram öfver alfvaret, vindstilla råder
ytterst sällan, hvilket utgör ett af behagen vid vandringar på
den öländska steppen. Därför lägga sig växterna ned mot
jorden, därför sänka många sina blommor, så att de komma
att ligga på själfva marken. Af samma skäl dragas
mellanleden ihop på stjälkarna, så att bladen komma att bilda
hopträngda rosetter. Alfvarväxtema måste sålunda, såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:54:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1900/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free