Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Helsingör och Helsingborg (i1/, mil) samt till sist och icke till
förglömmandes i norr den ståtliga Kullen (4 mil). Men
dessa punkter angifva ju äfven Sundets gränser!
De gamle, som sofva i högame, måste hafva haft
mycket sinne för naturens skönhet, då de till hvilostad utvalt
ett ställe sådant som detta. Hvart man för öfrigt går i denna
nejd, nästan alltid äro de punkter, där man träffar deras
grafvar, vackert belägna. Att vetenskapsmännen efter
noggrann undersökning af kranierna m. m. kommit till den
åsikt att de tillhört samma folk som vi själfvaj känner ni
från skoltiden, men har ni tänkt ut denna tanke? Den
innebär, att Skandinaviens folk kanske är det äldsta i Europa.
Här lefde detta sitt lif redan innan Hellas och Rom
började blomstra, och hvar äro nu greker och romare?
Folkvandringens folkhaf har sköljt öfver Europas hela fastland,
sopande bort somliga folkslag, ombildande och omflyttande
andra, ja, äfven England har däraf rönt intryck, men till oss
har det blott slungat en våg af nära germanska
stamför-vanter. Då så är fallet, måtte vi kunna lämna arfvet lika
godt åt våra efterkommande!
Men vi ha dröjt här uppe länge nog. Blixtfyren på
Middelgrundsfortet vid Köpenhamn erinrar oss om att natten
nalkas. Alltså tillbaka till vagname, till ’Ramlösa.
Till trefnaden vid ströftåg i skog och mark synes mig
höra en karta, vid vistelse på ett ställe någon aning om
traktens historia. Till deras tjänst, som dela denna
uppfattning, meddelas här några korta notiser.
Ramlösatrakten är rik på minnen från forna fejder
mellan svenskar och danskar. I Råå var det som Kristian
■ V landsteg med sin här en junidag 1676, då han kom för
att återvinna Skåne. En samtida berättelse säger: »Som
de Danske nu komme imod Raae, saa de en bundeqvinde
for sig paa landett, hvilcken strax bleff sendt ud till kongen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
