Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
og berettede, at der var ingen svensk mand til landwaem.
En anden gammel kierling saae dette og sagde: Kongen
aff Danmarch kommer till Skaane paa en taarsdag og en
qvinde gaaer hannem först udi möde; intet troer ieg, sagde
kierlingen, at hand faar Skaane denne gang.» Gumman
fick rätt, men striden blef hård. Inom 6 veckor lade danskame
under sig hela Skåne, så när som på Malmö. Först i
oktober kom Karl XI, efter samlade förstärkningar, ned till
Skåne för att taga ett allvarligt nappatag med fienden, och
nu var det till Ramlösatrakten som krigsskådeplatsen blef
förlagd. Härame stodo på hvar sin sida om Råå-åns lilla
dalgång, svenskame vid ’Bårslöfs kyrka, halfannan
fjärdings-väg från Ramlösa, danskame vid Qvistofta.
Men hvilken skillnad i läge! Danskame med ypperlig
tillförsel från så godt som hela Skåne och från det närbelägna,
rika Seland. Svenskame däremot så godt som utan några
förråd tvingade att söka sitt uppehälle i den trakt, där de stodo,
ty det lilla, som anskaffades uppe i landet, bortsnappades af
fribrytarbanden i härens rygg. På detta sätt afskars för
dem nästan all tillförsel. »Den svenske armee», skrifver den
samtida skånske prästmannen Sthen Jacobsen, »fich sin
förste knech her ved Baarslöff, thi her begyndtiss den store
siugdom baade aff hunger, saa och (af) dynd och skam, thi
jorden der omkring var megett blöd, och der foruden regnede
dett fast huer dag, saa at folchett var altid waad och
ski-dett baade aff regn och dynd; hvorfore de Svenske altid
siden kaldede denne leijer ved Baarsslöff lortleijeren.»
I Bårslöf är nu hos allmogen minnet om detta läger
utplånadt. Den tätt söder om och vinkelrätt mot kyrkan
liggande prästgården, i hvilken Karl XI bodde, finnes ej
mer: den nedbrann på 1830-talet.* Men på fältet strax
norr om kyrkan stöter odlaren ännu ofta på kol och stenar
svärtade af sot, minnen från de svenska lägereldame.
Efter 8 dagars vistelse i dessa trakter uppbröto båda
härame nästan samtidigt och tågade söderut. Karl XI ville
* Den nya prästgården är byggd ett litet stycke därifrån, söder om den
gamla trädgården, som ännu är kvar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
