Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men bristen på det sistnämnda slaget af kommunikationer
blef nu också med snaraste afhjälpt. Dels med understöd
af statsmedel, dels genom enskilda uppoffringar, hvilka med
hänsyn till kommunens begränsade resurser måste anses
storartade, böljade man 1882 arbeta på landsväg från Östavalls
järnvägsstation till Jämtlandsgränsen. Fem år senare kunde
den del af denna väg, som sträcker sig till Hafverö kyrka,
afsynas, och icke långt därefter var den nya farleden
framdragen till Ytterturingens by eller m. a. o. till den gamla
länsgränsen. Från sistnämnda plats skall vägen fortsättas
till grannsocknen Rätan och där anknytas till Jämtlands och
Härjedalens trafiknät. Den felande korta sträckan skulle
för länge sedan ha varit fullbordad, om icke arbetet därpå
för ett helt decennium tillbaka afbrutits genom en process
mellan Hafverö och Rätan angående fördelningen af
anläggningskostnaderna.
Sedan Hafverö fick landsväg, ha flera af den moderna
civilisationens förmåner tillfallit socknen. Sålunda fick den
1897 rikstelefon, sedan statsverket nämnda år inköpt ett
lokalt telefonnät, som förut anlagts på stationsinspektoren
Ludv. Hellebergs berömvärda initiativ. — Möjligen komma
jämväl de centrala delarna af orten att inom en icke
alltför aflägsen framtid hugnas med järnväg. Sistförlidet år
(1899) lät nämligen Mora-Vänems jämvägsaktiebolag
anställa undersökningar af terrängen för en planerad bana,
Mora-Östavall. Nämnda linie, som är afsedd att genomskära det
hittills beträffande kommunikationer så vanlottade Härjedalen,
skulle skänka Norrland direkt trafikförbindelse med
Väster-hafvet.
Hafverö kyrka, uppförd af sten och färdigbyggd 1850,
har, som redan ofvan är sagdt, ett utmärkt vackert läge
vid Kyrksjön och är i arkitektoniskt afseende ett af
Medelpads prydligaste tempel. Genom sina väl afvägda
proportioner, sitt lätta tomgalleri och sin smäckra, högbuma spira
representerar den värdigt vår landskyrkostil i dennas mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
