Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alpina) eller den äfven till de korgblomstriges familj
hörande Erigeron uniflorus.
Ofvanför terrassen utbreder sig fjällheden. När man
en regndiger dag eller kanske i snöstorm vandrar öfver
den, då synes den så grå, så enformig och ändlös, blottad
på allt lif, men nu när solen skiner och låter allt af färger
den har framträda med osökt kraft, då är den som
förvandlad; man förstår då, att det är den, som ger fjällen
denna mjukhet i liniema, att det är vegetationen, som så
att säga ger fjällen färg och lif. Man förstår då, att den
mer än något annat bidragit till att alstra den där
underliga känslan, som gör att man, när män en gång varit i
fjällen, alltid lockas åter dit; man förstår detta obeskrifliga
något, som ligger öfver fjällen och som har kommit
bonden att personifiera dem, kommit honom att tala om
bergakungen, om deras mäktiga troll, om deras
mångkunniga dvärgar.
Kråkbäret (Empetrum nigrum) med öfver vin trande,
barrlika blad, utgör i allmänhet hufvudbeståndsdelen i
fjällheden. Ripbäret (Arctostaphylos alpina) och lappljungen
(Phyllodoce coerulea), hvars stora röda, i flockar gyttrade
blommor litet hvar känner, tillkomma ofta såsom viktiga
beståndsdelar. Fjällsippan har här och där väft in sina
stora, hvita blommor i mattan. Äfven Pedicularis
lappo-nica har lyckats sticka sina ax af elfenbenshvita,
läppfor-miga blommor öfver själfva markbetäckningen. En annan
Pedicularis-art (P. oederi) finner man på fuktiga lokaler.
En mängd andra växter ingå i bildandet af fjällheden, än
i enstaka individ, än som verkligt beståndsbildande.
Astra-galus alpinus och Phaca frigida, båda tillhörande de
läpp-blomstriges familj, den förra med violetta, den senare med
ljusgula blommor, Saussurea alpina — en synantheré —,
Alsine biflora, arter af släktena Luzula och Lycopodium
uppträda här mera allmänt. En hel del arter och former,
som vi förut mött, återfinna vi naturligtvis äfven här. På
platser, som ligga skyddade för den skarpa fjällvinden,
finner man ibland förkrympta, knotiga exemplar af enen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
