Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
marks härad i Värmland med dess socknar Skillingmark,
Töcksmark, Blomskog, Järnskog, Ostvallskog m. fl.
Sal ’vistelseort, nejd’ ha vi i Sala och Uppsala, som
således hvarken betyder ’Ubbes sal’ eller ’de höga salarna’
såsom det så poetiskt utlagts, utan ungefär detsamma som
Uppland ’nejden däruppe’.
Skuta ’något som skjuter fram’ ligger till grund för
Åreskutan.
Stad betyder ’ställe’ i Färjestaid), Eriksta(eT) o. s. v. i mängd.
Begreppet ’stad’ uttrycktes fordom medelst köping, t. ex.
Söderköping, Jönköping o. s. v. Först i senare tid bildades
efter tyskt föredöme stadsnamn, såsom Filipstad,
Kristianstad m. fl.
Träsk har betydelsen ’sjö’ i norrländska namn, såsom
Burträsk, Torne träsk o. s. v.
Vall ’slätt’ ha vi i Vall{a), Tingvalla.
Ved ’ståndskog’ i Vedbo, Vedum (’skogshem’), Tiveden,
Medevi (’midt på skogen’).
O ’strandäng’ (jfr den ännu fortlefvande
ålderdomliga betydelsen hos det tyska aue, som är samma ord) i
O land och Skåne, fordom Skanö och vid böljan af vår
tideräkning enligt klassiska författares vittnesbörd Skadinavia,
hvarför genom felläsning uppkommit Skandinavien, som
således ursprungligen blott är namn på Sverges sydspets.
Den gamla pluralen af ö ha vi i Öja och de skånska
namnen på -ie, t. ex. Markie (förr Marköje), där Sidenbladh
m. fl. velat finna hög såsom senare led.
Vi ha redan i det föregående sett flera exempel på
att ett ortnamn med tiden förändrats så, att det ser ut att
vara bildadt af ett helt annat ord än det, som verkligen däri
från böljan ingått. Ofta äro dylika för namnforskare farliga
snaror en nödvändig följd af dialektala och andra ljudlagar.
Så t. ex. då Baghahus blifvit Bavahus, därpå Båhus och
slutligen Bohus, liksom om det komme af bo, eller då de af
namnet Sigvald bildade Sighvalda och Sighvalstadha blifvit
Sevalla och Sjögerstad, ehuru de intet hafva att skaffa med
vare sig vall eller sjö. I andra fall är omstöpningen icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
