Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(vind). Men vid körning kastades höet från släden in i
ladan eller upp på trefvet genom trefgapet (vindsgluggen).
Stundom, särskildt vid dåligt bärgningsväder, upphängdes
äfven jonslåttern på s. k. torkhässjor, hvilka skilde sig från
starrhässjorna endast däri, att de kunde vara huru stora som
hälst och gjordes alltid mindre omsorgsfullt.* — Då man
med rifva hopsamlade kvarlefvorna efter hösätorna, sades
man grannraka.
Äfven en obetydligare mängd hö, som icke fyller en
bärsvolk, än mindre räcker till en hässja, tillvaratages
sorgfälligt, och är det långt till hemmet, bär man höet på
ryggen i en af skalade böjda björkkäppar och vidjelänkar gjord
bärinrättning, som kallas buger, bågar.
Efter jonslåttern kunde, såsom nämndt, slåttern åter
fortsättas å myr och äng och pågå allt intill sena hösten.
För fullständighetens skull torde böra nämnas, att höet
numera skördas i finnbygderna ungefär på samma sätt som
i andra trakter af Värmland. Om ock myrslåttern gått
tillbaka, gifva de sådda vallarna hemma desto mer.
Slåtter-maskinen har hittat väg hitupp och användes med fördel
på de stundom rikt gifvande myrodlingarna. De första
slåttermaskinerna i Södra Finnskoga skaffades till Borangen
och Hjärpliden 1896. Till Norra Finnskoga kommo de
något år tidigare. I Magnskog har blott en gjort försök med
slåttermaskin; i Lekvattnet finns också en. Men efter hvad
det synes, göra icke dessa svalor någon sommar. På grund
af åkrarnas stenbundenhet och branta belägenhet torde det
dröja länge, innan slåttermaskinen kommer att konkurrera
med lien. Den första hästräfsan skaffades till Södra
Finnskoga prästgård 1896, men ansågs af folket besvärlig.
Vanligen torkas höet på hässjor, men den nya tiden har sträckt
sitt inflytande äfven till dessa, i det att stångvirket
somlig-städes blifvit ersatt med hässjegarn.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
