Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den gamla tiden var i allmänhet föga brådskande, och
på Finnskogen var den mindre nervös än på något annat
ställe. Finnen tog sig vanligen god ro vid arbetet, men i
dåligt skördeväder kunde han äfven göra sig brådtom, till
och med vid måltiderna. Då gällde det för honom att rätta
munnen ej blott efter matsäcken, utan äfven efter tiden,
och det förmäles om en finngubbe i Gräsmark, att han till
slåtteranden plägade förse sig med två träskedar, en för
torka och en för regnväder. Torkskeden, som var stor,
användes då det var brådt, ovädersskeden, som var liten,
då det var regnigt och godt om tid.
Enär höskörden var Finnskogens viktigaste skörd, var
man naturligtvis angelägen att få den så välbärgad som
möjligt. För myrslåttem, som var särdeles lättorkad,
betydde ostadig väderlek ej så mycket, men för jonslåttern
desto mer. Det gällde därför att välja väder till denna.
Ej underligt alltså, om finnen gaf noga akt på allt, hvaraf
han kunde sluta sig till, hurudant vädret skulle bli. Så t. ex.
bådade det godt väder, om svalorna flögo högt, eller om
man i Kindsjön i Södra Finnskoga hörde en dur ■— ett ihållande
doft dån såsom af malande kvarnar — i berget Räschimäg
västerut, eller man i Röjden i samma socken hörde det dura i
berget Nolla söderut. Däremot var man i Röjden viss om
regn, ifall duren hördes i berget Liggasomäg söderut, eller
om morgondimman öfver sjön Fallinjärv gick upp, hvilket
sista vanligen medförde regn redan före kvällen. Regn hade
man äfven att vänta efter sådana företeelser, som om fåren
vid utgåendet på morgonen hoppade ystert, eller om grisen
drog pinnar i munnen, eller om katten gick på pertstängema
i rökstugan.* En vacker sommarafton tänkte en man i Röjden
låta sitt ännu ej tillräckligt torra hö ligga ute till följande
dag, som af allt att döma syntes komma att medföra
torkväder. Men så får han se sin sexåriga katt företaga en
promenad utefter pertstängema. Omen accipio, tänkte
mannen — på finska, förstås — och forslade samma afton skynd-
Takstänger, på hvilka $crt (lysstickor) torkades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
