Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hässja löfvet. Var jonslåttem redan inbärgad, plägade man
frakta in löfvet färskt. Man bar det antingen i en bärsvolk
eller, ännu vanligare, fattade med händerna i en och annan
kvist i kärfvarna, kastade dem på ryggen och kunde på
detta sätt bära ända till hela tjoget. Kärfvarna restes
därpå efter väggarna ofvanpå höet i ladan eller på något annat
luftigt ställe, t. ex. ett tref, för att torka. Allt detta under
förutsättning, att löfvet blifvit taget på sensommaren.
Men som det då vanligen var
brådt med skördearbete, passade man
oftast på att taga löf tidigare på
sommaren. För att löfvet skulle bli befriadt
från den kådiga betäckning, hvarmed
det på försommaren är öfverdraget,
och därigenom för kreaturen
begärligare, hängde man upp det för regn Löfknif från Södra
Finn-och sol på de buskar man beröfvat skoga.
deras grönska. Och där synas de nicka
för vinden, dessa torrbruna kärfvar, där de sitta uppträdda
på de aftoppade björkbuskarna vid åkerkanten eller på de
sprikiga grenarna i det plundrade siljutjäret* emellan
sten-rösena å någon gammal igenlagd odling. Så få de sitta till
hösten. Sedan kådan regnats af, är löfvet visserligen brunt
och synes urlakadt, men kreaturen äta det begärligt.
Det löf, som togs längre bort från hemmet och som
ej kunde hemfraktas före hösten, kufvade man, d. v. s. lade
det, sedan det blifvit torrt, i en stack, liknande en vanlig
halmstack. En stång sattes ned i marken, eller ock af slogs
(= kvistades) ett smalt löfträd och däromkring lades
kärfvarna med toppen inåt. Denna stack eller löfkufva var
något smalare nedtill, men vidgades ett stycke från marken
för att sedan jämnt smalna uppåt i en spets. Öfverst på
stången eller omkring stammen träddes eller bands en kärfve
med toppen nedåt och roten väl sammanbunden i en spets,
för att vattnet lättare skulle rinna af. Det är rätt
egendomligt att på höstkanten se en grön björktopp sticka upp ur
* Siljutjär = sälgsnår.
Svenska Turistföreningens Årsskrift, iqoi.
IO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
