Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rika småbäckar, som på korta afstånd från hvarandra vattna
skogen med fjällens smältvatten, skola vi öfverraskas af
den underbart yppiga växtlighet, som här möter oss. Det
är just från dessa lokaler, som de beskrifhingar härleda sig,
i hvilka turisterna lofprisafjällflorans nästan tropiska frodighet,
med örter som räcka upp till vandrarens midja o. s. v.
Här finna vi på försommaren en gammal bekant från
låglanden, kalflekan (Caltha palustris), som med sina
blommor kantar bäckfåran med en nästan sammanhängande
brandgul bård på hvar sida, vidare den hvitblommiga
Stellaria nemorum o. s. v. l.ängre fram på sommaren
komma de egentliga jättarne fram, stormhatten (Aconitum
lycoctonum) med sina blåa, och fjälltoltan (Mulgedium
alpi-num) med sina rödvioletta blomspiror, borsttisteln (Circium
hetcrophyllum), som vi känna igen från mellersta Sveriges
kärrängar, ett par ormbunkar, t. ex. den vackra Aspidium
lonchitis med breda bladflikar, och bland gräsen det
bred-bladiga hässlet (Miliutn effusum) med sin stora, glesa vippa,
och många flere. På andra ställen måste all denna
härlighet ge vika för de täta gråvidesnåren, som också finnas
härnere, och under örterna och buskarna är marken täckt af
olika arter mossor, där sniglarna krypa omkring.
I videsnåren få vi säkert se den lilla gråa
ängspiplär-kan (Anthus pratensis), som oroligt flyger kring oss och
låter höra sitt enformiga pipande. Hon har tydligen bo i
närheten, och om vi hade lagt märke till hvar hon flög upp,
skulle vi också funnit det där i en fördjupning i marken
under en videbuskes skyddande grenar. Ett par andra
småfåglar ha också blifvit uppskrämda. Den ena är säfsparfven
{Emberiza schoeniclus), som i sin gråbruna färg lätt nog kan
tagas för en piplärka, om man ej får se en hane med det
svarta hufvudet, och den andra är också en liten gråbrun
fågel. Den har något mindre långdragen kropp än de båda
andra och hans smackande läte påminner mycket om den i
våra skogar och trädgårdar så vanliga rotgeln. Det är
också en af dennes närmaste släktingar, blåhakesångaren
[Luscinia suecica). Den fågel, som framför våra fotter hop-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
