Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III.
God fart. Vid Sämsjöns strand. Klagorop från sjön. Röda stugor i
skogens bryn. En kamp och clt slagfält.
Här viker nu telegrafen, min trogne följeslagare genom
ödemarkerna, ifrån mig: han skall rakt fram till Frölunda
gästgifvargård, men jag är stark nog att taga af åt höger.
Det bär af med gocj fart genom byn. Något öfver kl. I/26
hälsar jag på den förste bonden — han är ute och synar
sin häst — det är söndag i dag, och därför gör man sig
icke brådt ur sängen.
Öppnare och ljusare blir bygden, ju längre jag kommer.
Desslikes blir vägen ändtligen bättre och slutligen så god,
att sportberusningen griper mig, den härliga känslan att
vara frigjord från rummets tyngande boja, herre öfver
af-stånden, lätt som fågeln i luften — Då glömmer jag
om-gifningen och tänker blott på vägen. Det visade sig sedan,
att jag här bragte ned tiden till 3 minuter på kilometern,
hvilket för en vanlig cykelryttare är ypperlig fart — 4
minuter är god, 5 minuter medelmåttig fart, och hvad
där-öfver är det är ren ynkedom.
Från 3 till 4 km. på resan har jag alltså blott ett svagt
minne af mycken bygd, små hagar och en större gård, där
hunden profvade sin morgonbas. Men därpå mötte mig en
syn, som återförde mig till naturen och kom alla sinnen att
spännas i hänryckning.
Vägen leder mig ned till den mjuka fina stranden af en
nymorgnad sjö utan motsatt kust — dimman, som hänger
ännu i söder, döljer allt, så att jag tycker mig stå vid ett
strandlöst haf. Ett stycke ut lyfter sig dimman som en
ridå och låter se en ensam båt; min strand har dimman
lämnat, men det hvilar ännu öfver vattenspegeln liksom en lätt
rök, där flyga svalor omkring och en tärna sköter sitt
morgonfiske.
Jag rundar stranden och stannar på andra sidan.
Hvilken »strålande, orimligt, obeskrifligt vacker» bild! Inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
