Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nog är Per Bertilsson för sin del en som gör skäl för
namnet.
* * *
Det smakade godt att sent omsider efter en sådan
vandringsdag vid kvittret af oräkneliga svalor under taklisten
slå sig ned i den stora matsalen i hotell Drommen. Där
stod framdukadt smörgåsbord med bl. a. getost och mesost,
vidare godt te, hafregrynsgröt af yppersta slag, läckra foreller
och en mjölk, hvars make nog aldrig sprutat och skummat
i »sörländska» stäfvor.
Tyst! Hurrarop? Vi skynda ut på balkongen. Där
vid grinden i skogsbrynet står en skara ungdom, alla med
»mes» eller näfverkont på rygg, sex hurtiga, rödkindade
damer i korta kjolar och med fjällstaf i obehandskad hand,
och jämt lika många unga solbrynta män, alla rustade till
fjällbestigning. De vifta farväl och ropa »lefve Bydalen!»,
deras hviloplats på vandringen in i fjällens värld.
Och Skog, den grå vallhunden, som inte fick följa
husbond i morse, därför att han stundom »ger sig i lag med
ren», glömmer sitt dåliga lynne, spetsar öronen och ser
intresserad på det glada tåget, som försvinner mellan granarna
i backen.
II.
Hos de lappar som sitta i Gleen.
I drömmen hörde jag klöfjehästarnas bjällror utanför
mitt fönster. Kvällen förut hade husets herre gifvit order
att i arla morgonstund hämta Norrbaggen och Lill-Brunte
från deras idylliska ro i betesmarken på andra sidan Dammån
och pressa dem till slaftjänst åt vår karavan, som skulle
draga åstad för att besöka de lappar som »sitta» i Gleen.
Den gulgrå, stadiga norrmannen skulle bära vår packning:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
