Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL A. E. LÉNSTRÖM.
se, där de kasta sig utför klippor i den omgifvande
barrskogen.
Under roddturer på älfven med dess tillflöden upplifvas
den ensliga stillheten och tystnaden af en del fåglars skri,
såsom gluttsnäppans ljudliga, gälla klivi eller lju-du,
drillsnäppans drillande toner och ändernas snattrande o. s. v.
Efter att i ofvanstående framställning härmed ha
påpekat det förnämsta, som Enafors har att bjuda på i fråga om
naturskönheter m. m., kan det ej skada att i all korthet,
liksom mera i förbigående, äfven lämna några botaniska
meddelanden rörande nämnda trakt, till tjänst för de botanister,
som möjligen skulle vilja slå sig ner där.
Om Enafors’ alpina läge kan botanisten göra sig en
-föreställning, då han hör, att Azalea procumbens, Sa/ix
Jier-bacea och reticulata m. fl. tjällväxter växa inom
järnvägsstationens inhägnade område. I närmaste trakten påträffas
en del vanligare fjällväxter. På älfvens stränder växa här
och där massor af ståtlig Astragalus oroboides. På en frodig
strandbrink midt emot den ofvan omnämnda järnkällan växer
Botrychium boreale. På sluttningen af Högåsen är
Pedicu-laris oederi ytterst ymnig. Egendomligt är att litet
hvar-städes, hvar man går på skogsvägarna omkring Enafors (t. ex.
järnvägens gamla »materialväg»), trampar man på vägkanterna
på massor af Salix Jierbacea, som just på sådana platser där
i trakten synes trifvas alldeles förträffligt. På Tälj
stensberget, som man ser ifrån Enafors, växer den sällsynta
Carex pedata, vidare Chamorchis alpina m. fl. Som södra
o o
sidan af Areskutan ofvan Are station nu är så godt som
renskrapad från fjällväxter, kunde det kanske ej vara så dumt
att äfven botanisera på Snasahögarna med Enafors som
utgångspunkt. »Snasen» är nämligen, såsom
svårtillgängligare än »Skutan», ej så plundrad på växter, som den är.
Vill man ifrån Enafors göra en botanisk tur till Storlien,
kan man på kvällen vara tillbaka. Man har då hunnit göra
en tur upp på Skurdalshöjden för att insamla en sådan
raritet som Koenigia islandica och på Skurdalsbergen den af
turisterna så eftersökta ståtliga »fjällbruden» (Saxifraga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
