Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men det kan vara helt andra saker och företeelser än de,
som slå an på stadsbon.
Lika litet som associationsförmågan är något
kulturmänniskans privilegium, lika litet är uppfattningen af
naturskönheten det. Det är t. o. m. möjligt, att hos de
ociviliserade naturfolken förmågan af association i många fall är
starkare än hos kulturmänniskan. Den yttrar sig också hos
djuren mången gång med en utomordentlig intensitet. Se
t. ex. på jakthunden, hvilken stormande förtjusning det kan
väcka hos honom, när han ser sin husbonde vid säsongens
början leta fram sina gamla jaktstöflar ur garderoben. Blotta
anblicken af dessa väcker så lifliga associationsförnimmelser,
framkallar så många ur hundsynpunkt sköna minnesbilder,
att de gamla stöflarna för honom fa ett alldeles
utomordentligt skönhetsvärde. Genom idéförbindelser, som jag icke så
noga här kan redogöra för, kommer jag att i detta
sammanhang erinra mig något, som hände mig under en
fjällvand-dring, då jag på ett kuriöst sätt fick tillfälle blicka in i
lapparnas själslif och skönhetsvärld; och jag skall såsom en
illustration till hvad ofvan blifvit sagdt om olika folkklassers och
folks skönhetsideal berätta därom.
Det var en härlig söndagsmorgon för snart 20 år sedan
uppe i Oldfjällen i Jämtland. Med en lapp som bärare var
jag på vandring uppe i skogsgränsen. Vi hade språkat om
alldagliga saker, gemensamma bekanta o. s. v., då han
efter en paus alldeles oförmedladt och på sitt stackota sätt
framkastade: »Är du bekant med Ulrik Zwingli h —
Nää; det kunde jag inte erinra mig, kom det till svar. —
»Ä, nog är du, som är en lärd man, bekant med Ulrik
Zwingli, han som stred med Luther om nattvarden.» —
Joo, då gick det upp som ett ljus för mig hvad för slags
»bekantskap» det var fråga om, och jag kunde säga, att
jag något kände till den historien. Han uppfriskade nu
mitt tämligen förlegade kyrkohistoriska vetande med en,
som jag tror, riktig och utförlig redogörelse för denna strid
och talade därjämte om, hvilka »anfaktelser» den förorsakat
honom; att han inte kunde förstå annat än att Zwingli hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
