Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hållaren) med sina timrade väggar under gödselstaden. I
s. k. floar eller rännor bakom kreaturen rinner urinen ned
genom borrhål samt befinna sig luckor, hvarigenom gödseln
nedkastas. Öfriga hus vid gården äro foderlada, vistbod —
där man under sommaren gärna ligger i en fallbänk för att
hafva ett svalt hviloställe — stall (därest som sagdt sådant
icke finnes i fähusets förstuga), tröskloge eller ria, bads tu,
mjölkkällare, stolpbod eller häbbre, brunn, hemlighus
(hyy-sikkä) och båthus (venehuone) med nät och not, om gården
ligger vid vatten, vid älf eller sjö (»träsk»).
Ladorna hade fordom mycket svängda väggar — en
förtjusande vacker båglinje — och då liksom nu glest stocklag.
P6rf
Knmmatt
Stuji
PLAN AP EN BONDSTUGA.
Den djärfva, präktiga svängen i laduväggen har emellertid
numera betydligt förenklats, om också byggnaden fortfarande
är något utlagd upptill för att hindra regnvatten att slå in
mellan väggarna samt i öfrigt befordra höets torkning.
Takbetäckningen utgöres liksom i fråga om alla andra hus vid
gården numera af spån (takspån, sticktak), men var förråden
vanliga gammalfinska och gammalnordiska med näfver och
takved, som vandraren så ofta far se i skogsbyarna. I
Österbotten äro ladorna ofta halmtäckta, och samma förhållande
äger någon enda gång rum i nedre Tornedalen. Täckämnet
utgöres då af råghalm — införd från andra orter, ty råg
odlas nästan aldrig här. Ladan i skogen har i bästa fall
spåntak men vanligen ett tak af klufna (osågade), urskålade
bräder för att regnvatten må kunna bortrinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
