Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nej, det är dödens egen stillhet; det är ej längre Sala
berömda silfvergrufva, »rikets förnämsta klenod och
skattkammare», det är snarare Svea rikes ruin, som här ligger för
ens ögon.
Ur de stora schakten föra ej mera några
uppfordrings-verk tunnor med malm eller gråbleka arbetare upp och ned;
de dyrbara vattenkonsterna, som i hundratals år natt och dag
gnisslande och slag i slag utfört sitt stora arbete, ha för länge
sedan stannat och hålla som bäst på att falla sönder; det
bry tes ej mera något silfver; ingen hacka knackar malm där
nere i orterna, ingen grufpsalm sjunges mer som förr, när
arbetarna stego ned till sitt arbete. Arbetet har upphört;
arbetarna äro skingrade och Sala grufva är för evig tid fylld
af svart, stillastående vatten.
I nutidsindustriellt hänseende har grufvan alltså sett sitt
slut; men den skall alltid för svenskar förbli en minnesrik,
en sägenuppfylld plats.
Sägnerna föra tillbaka till den ohistoriska tid, då Sala
bergsmän voro rika och mäktiga, då ölet ur deras tunnor
flöt utan uppehåll och utan att tryta; då i deras
grufrym-ningar brötos stora skifvor af rent klart silfver, då deras
dryckeskärl voro konstnärligt drifna af denna ädla metall,
deras kistor silfverbeslagna, deras hästar skodda med
silfver-skor. Hvilken glänsande saga här uppe på kalkberget med
de många svarta grufhålen och de slingrande gångarna i
jordens djup!
Lika sägenartade äro alla berättelserna om grufvans
upptäckt af ester och finnar, om Påpälle och »Jan Hanssons
styfmors faders far». Salberget har aldrig varit finnbygd som
Hällefors, Grythyttan och Ljusnarsberg. Och det anses
historiskt bevisadt, att första upptäckten skedde under Svante
Sture, som genast skyndade till Västerås för att med
sal-bergsortens invånare öfverlägga om det stora fyndet. Det
var då han, som bekant, träffades af döden.
Men ryktet om de mäktiga skatter, som kalkberget gömde,
flög öfver land och rike. Sveriges konungar, rikets höga
herrar, de fattiga västmanlänningar, som bodde vid eller på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
