Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Salberget, präster och lekmän på tjugu mils omkrets, alla
täflade de att bli delägare i den nya grufvan, att fa
åtminstone någon enda liten »del» eller »eld» däri — man löstog
på den tiden berget genom bränning med ved.
Sturama ditsände finnar, af ålder kända som goda
malm-brytare; efter dem hade finn grufvan sitt namn. Kristian II
ditsände till föga fromma för nejden hundra danskar att
bryta silfver i juthyllsgrufvan.
Men brytningen skedde ej med tillräcklig insikt; ras
inträffade, grufvan blef farlig, och gruffolket fruktade döden
under jorden. Då utfärdades tid efter annan påbud om att
danska och ryska krigsfångar skulle sändas på arbete i
Salberget. Och då detta ej förslog, kommo nya bud: lifdömda
mördare skulle benådas med malmbrytning på lifstid i Sala
grufva. Men det räckte ändock inte till. Nu kom turen
till tjufvar och andra förbrytare: en smed, som stulit från
ett örlogsskepp, skulle »stupslås och öronen honom afskäras»,
hvarpå han sändes till silfvergrufvan för lifstid; en man, som
förlupit sin hustru, fick stå kyrkstraff samt sedan arbeta ett
år »i de nedre Salarummen» o. s. v.
Till slut var hela Sala skattkammare befolkad med idel
brottslingar. Och häraf har in i senaste tid hela nejden fatt
lida såsom mindre väl ansedd, och häraf det ända till
järnvägens dagar gängse talesättet, att »Sala låg utanför all
heder och ära».
Och dock så hedradt och äradt och omhuldadt, särskildt
af de gamla kungarna af Vasaätt, som satte sin stolthet i att
vara landets fäder, som reste omkring och höllo ekonomie
sammankomster och lärde folket odla humle och plantera
frukt, sköta boskap och bryta malm. Vid Mälaren finner
man än i dag hela körsbärs- och plommonlundar liksom här
vid Sala, där många gruftorp ligga inbäddade i
körsbärshagar: fortlefvande äreminnen öfver dessa svensksinnade furstar.
Sala grufva var Sveriges hopp; hela Europa kände denna
plats; ambassadörer och diplomater skulle resa ut och se »Svea
rikes uppehälle»; vid Wäsby kungsgård hölls hof, långt innan
någon Sala stad fanns till och då endast »Ekeby by» låg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
