Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så långt in i den grå forntiden går emellertid ej
bygdens historia, och ej lärer dess första odling haft det sagolika
ursprung här sägs.
Hoadalen, senare sammandraget till Hodal (1406), d. v. s.
Hoåns dal, nämnes såsom en gränspunkt mot Norge vid
1273, och enligt sägnen skall orten vid den tiden hafva fått
bebyggare österifrån, några fiskare, som slagit sig ned i
närheten af sjön Hafvern. Detta stämmer väl öfverens med
forskningens resultat i afseende på flertalet af de norrländska
skogsbygdernas ålder.
Ett kapell berättas ock i kristenhetens första dagar i
denna del af landet hafva kommit till stånd i byn Fåssjö.
Men detta råkade i ödesmål genom digerdöden. Farsoten
utödde befolkningen på några fa personer när, och dessa
förmådde icke upprätthålla helgedomen. Denna flyttades då
fram till den plats, där den nu står, vid Hogdalssjön.
Ej osannolika äro dessa sägner. Men historiskt visst
kommer bygden icke till synes förr än 1406. Den var
emellertid då redan socknesamhälle. Detta skall sålunda om ett
par år kunna fira minnet af sin halftusenåriga tillvaro, såvidt
nu denna är genom bevarade urkunder känd. I ett uti det
danska geheimearkivet förvaradt pärmbref från sagda år far
man veta, att riksrådet och upplandslagmannen Ture
Benkts-son Bielke af konung Erik af Pommern som lifstidsförläning
emottagit Faxeholms slott jämte en del af Hälsingland
inbegripande Högdals socken (Hodala sochn). Från samma
år är äfven ett jordbytesbref ännu i behåll, i hvilket man
finner nämnda socknens äldre byar och åtskilliga åbor.
Den lydde då i kyrkligt afseende under Ljusdal, hvars förste
kände kyrkoherde Herr Ingentar i brefvet åberopas som
vittne.
Detta är det hufvudsakliga man kan utforska om
bygdens medeltida öden. I de med år 1542 begynnande
»Re-chenskaper» angående skatterna eller jordeböckerna hafva
närmare underrättelser kunnat hämtas om dess utsträckning
m. m. vid den nyare tidens början. Därför kan dock ej här
redogöras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
