Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genom ett kungligt bref af 1560, utfärdadt af konung
Gustaf och förnyadt 1562 af Erik XIV, blef socknen
afsönd-rad från Ljusdal för att bilda ett eget pastorat samman
med det från Torp i Medelpad afsöndrade Hafverö. Det
var ett vidsträckt och besvärligt gäll, som därigenom bildades.
Af de klagoskrifvelser, som tid efter annan till
myndigheterna inkommo från prästerna, inhämtar man icke blott med
hvilka svårigheter dessa hade att kämpa utan ock huru svagt
socknens ekonomiska tillstånd var. Det synes ock af de
härifrån utgående skatterna. Enligt den af konung Gustaf
år 1531 påbjudna »Klockeskatten» hade Hodals kyrka endast
en klocka och denna därtill af så oansenlig vikt som 10 L:®
eller endast fjärdedelen af nuvarande »lillklockans» vikt. I
hela Hälsingland hade endast Trönö annex en mindre.
Blott sakta kunde bygden gå framåt, ja tidtals gick den
väl tillbaka, kämpa som dess bebyggare måste göra med
frost, farsoter, utskrifningar och de tunga gärder, hvilka i
synnerhet de täta och folkfrätande krigen hade med sig. Också
är i fogdens uppbördsregister för år 1610 antecknadt under
Hougdal: »Svåra fattigt folk, äta Bark och Skarn». Detta är
väl sagdt mest med tanke på brödfödan, som ofta
omintetgjordes af nattfrosterna.
Vid denna tid skedde till socknen invandring af ett folk,
fattigare och än mer vandt vid försakelser än de infödde.
Det var finnarna. Af denna invandrings förhistoria finnes
det väsentliga berördt i uppsatsen »Till Finnskogen» i
årsskriften för 1901. Där äro väl icke hogdalsfinnarna
omnämnda, och i allmänhet har man icke haft mycken
käune-dom om den finska bosättning, som här ägt rum. Den var
också hvad de inflyttades numerär beträffar obetydlig. Men
den insats finnarna gjort i socknens odling är så betydande,
att den ej kan förbigås, ej ens då dennas historia i stora
drag skildras. Ett par af socknens ansenligare byar,
Huskölen och Gåssjö, leda från dem sitt direkta upphof liksom
ock flera mindre; dessutom några af finnar och deras
afkom-lingar upptagna nybyggen, som år 1864 öfverfördes till Loos*
socken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
