Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Natur och kultur i norra Halland - Bild 46. Åsbebyggelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mineraliska som organiska jordpartiklar, så att
växterna lättare kunna tillgodogöra sig dessa. –
Ishafsleran ersättes ofta närmare kusten af sand, och
i flera dalgångar utbreda sig yngre svämbildningar,
hvilka jordarter likaledes äro lättodlade och genom
märgling göras fruktbara.
Det är naturligt att i en trakt som denna, bestående
af omväxlande sterila och fruktbara områden,
bebyggelsen bör vara bunden vid de senare, och så
är äfven fallet, i det att berg- och moränområdena;
äro så godt som folktomma,
<!– FIXME: bild: Bild 8. ÅSBEBYGGELSE.
Fot. af P. Stolpe. –>
under det att de sedimentära jordarterna bebos
af hufvudmassan af befolkningen. Det är dock
jämförelsevis sällsynt att gårdarna ligga midt
ute på slättmarken, utan vanligen äro de förlagda
vid dess gräns, där de bilda långa rader tätt
under bergen. Bild 7 afser att åskådliggöra denna
bebyggelseform. Om bergstupen icke äro alltför branta,
kan det nog hända, att hela byn dragits tillbaka
från slätten och upp på berg- eller moränmarken,
antagligen för att i minsta möjliga mån inkräkta på
odlingsjorden. Jämför bild 8, å hvilken synes att
t. o. m. kyrkan förlagts på en kal ås. Redan vid en
flyktig blick i naturen eller på kartan märker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
