Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOHUSLÄNNINGAR PÅ STORSJÖFISKE.
35
icke störa de sofvande kamraterna, som väl behöfva den korta
sömn de ha tid att unna sig mellan de långa arbetsdagarna.
Då är rorkultens knarrande och seglens klappande för
vindstötarna det enda som stör tystnaden, eller man hör då och
då nattvaktens steg pä däck, där han går och håller utkik på
svansarens lanterna, som kanske lockat någon enstaka storm*
fågel att fladdra kring ljusskenet.
En välkommen förströelse är det alltid att spana efter de
andra svenska kuttrarna och försöka känna igen dem på seglen.
4—5, ibland io stycken, brukar man ha inom synfältet,
åtminstone uppe från stormastens tvärstång. Stundom synes
en bark, stundom en sälfångare, som går in till det norska
trankokeriet nedanför Ronas Hill, Shetlands högsta berg.
Eller också kan man roa sig med att taga hafvets djurvärld
i betraktande. Någon gång kan man fa se ett, som det tyckes,
halfklotformigt, mörkt och stort föremål rulla upp till ytan
och visa en spetsig fena, hvarefter det åter försvinner. Det
är en hval, oftast en tumlare eller en späckhuggare, som
kommer upp för att andas. Lifligare uppmärksamhet ådraga sig
dock de skaror af sjöfåglar, som nästan ständigt åtfölja kuttern.
Redan midt i Nordsjön kan man fa se några i Sverige ej
häckande arter, t. ex. den tretåiga måsen, bohuslänningarnas
»ringkedja», en liten vacker mås med lätt och behaglig flykt.
Vid Shetlandsöarna visar den sig jämte en del andra fåglar
i stora skaror. Där ha vi stormfågeln, hafhästen eller
»alle-mocken», som mollösundsborna kalla honom, en måslik fågel,
som med sin fladdrande flykt ständigt håller sig tätt öfver
vattenytan, spanande efter byte. När den nyfångade fisken
rensas, har kuttern öfver sitt kölvatten täta skaror af
haf-hästar och ringkedjor, som ställa till ordentliga slagsmål, när
en lefverbit kastas ut åt dem. När backorna kastas ut,
händer det ofta, att en hafhäst slukar agnet, fastnar på kroken
och dragés med ned i djupet. Till dessa fåglar sälla sig
vanligen några få liror, äfven de ett slags måslika fåglar,
mörkbruna på öfversidan och hvita undertill, och på längre
af-stånd från kuttern ser man ofta små svarta fåglar, som i sitt
uppträdande i hög grad påminna om svalorna, ehuru de äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
