Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN MEDELTIDENS KUNGAÖ.
163
Sjöns brusande massor skummade högt öfver Vättes borg,
men det slott, som den milde kung Vise byggt längst uppe
på höjden, reste alltfort sina tinnar i den blå etern.
Så blef Vättern till och så det väna Visingsö, men ännu
kan den sjöfarande djupt nedifrån vattenmassorna höra ett
doft buller, då gamle kung Vätte vredgas och rör vattnet, och
utan vind gå vågorna högt. Men är ytan jämn och ha
sjöarna lagt sig till hvila, kan man djupt nere i det glas-
NORRA DELEN AF VISINGSÖ SEDD FRÅN KUMLABY KYRKTORN.
Fot. af Leon. Sandborg.
klara vattnet skönja murarna af Vättes borg, medan den blanka
ytan speglar de solbelysta stränderna af Visingsö.
Ja, så mäler sägnen, men föga kan man veta, hvad sanning
hon talar.
Visingsö är vackert, Visingsö är värdt att besökas för sin
leende, mjuka skönhet och för sina urgamla, stolta minnen.
Färden från Jönköping, från Hjo eller Hästholmen är ej lång
och den är härlig, om inte gamle kung Vätte är vid dåligt
lynne, ty då går sjön högt och branta vågor brusa öfver
vidderna. Men hastigt lägger den sig åter till ro, då
sjöjungfrun med kärligt smek blidkar den gamles sinne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
