Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA VÄGAR TILL KEBNEKAISES HÖGSTA TOPP.
28i
enda obehaget är, att han helt enkelt riskerar att inte komma
upp till toppen, och det kan ju vara obehag nog, när man
kommit uppför 2,100 meter — men lifsfarligt är det inte.1
På föga afstånd från den »lättaste» ruten lura emellertid
svårigheter och faror nog för att tillfredsställa äfven kräsna
alpinister. Och jag är visserligen af den åsikten, att svensk
ungdom icke skall förmenas att gå äfven andra vägar än
den lättaste. Hvarje Kebnekaisebesökare bör för öfrigt
passa på att aflägga visit hos något storslagnare jökelparti
i massivet och icke åtnöja sig att enbart »do the top».
Hittillsvarande bestigningar.
Kebnekaises högsta topp har, såvidt med tillgängliga och
efter all sannolikhet tillfredsställande källor kan påvisas, före
1907 bestigits 8 gånger.
Dessa bestigare torde äga berättigade anspråk på att fa
sina namn här antecknade, då fr. o. m. 1908 troligen deras
efterföljare komma att föreviga sig i Kebnekaisehyddans
turistbok.
1. Den förste, som besteg Sveriges högsta fjälltopp, var
geografen CHARLES RA BOT från Paris.2
Bestigningen skedde den 22 augusti 1883 från nordöstra
hållet (väg I). Temperatur på toppen o°. Tid från och till
tältet i Tjäktjadalen kl. 12 middag till kl. 12 midnatt,
således 12 timmar, hvaraf väl något mer än hälften för
uppstigningen. Af denna il/9 timmes svår klättring uppför
branten strax ofvanför norra jökeln.
Nedstigningen samma väg.
Det är mycket troligt, att denna väg i framtiden kan visa
1 Hvad som meddelas i Arsskr. 1896, s. 292, torde bero på missuppfattning.
Jökelsprickor i vanlig mening finnas nog icke i högsta toppartiet; riktigare är
väl att tala om än tunnare, än tjockare skare med lössnö inunder.
2 Utförlig beskrifning: se RABOT, Charles: Au Cap-Nord. Paris, Hachette,
1898 (utsåld), s. 222 ff. (Obs.! å kartskissen i RABOT’S bok, s. 215, är
Kebnekaises läge felaktigt). R. ansåg på grund af sina barometermätningar
Sarjektjåkko vara högre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
