Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 2
N. FLYGARE.
sig vara den snabbaste, liksom ock relativt ofarlig, om den
rätta skrefvan i nyssnämnda brant hittas.
Undertecknad försökte denna väg augusti år 1899, men
tvangs redan på jökeln af påkommande snöyra att vända;
hade ej tid att förnya försöket. Branten föreföll svår.
Tjäktjadalen är tills vidare betydligt underlägsen
Ladtjo-dalen såsom utgångspunkt, framför allt emedan den är
bränsle-fattig, aflägsnare från kommunikationer och rikare på
nederbörd.
Ingen bärare synes hafva medföljt Rabot vid bestigningen.
2. Sex år senare utfördes den andra bestigningen af en
svensk skolyngling, en gymnasist från realläroverket i
Stockholm, J. A. BJÖRLING.1
Björling nådde toppen kl. 8 f. m. den 9 juli 1889 från
södra hållet (väg II a).2 Temperatur på toppen — 20 C.
Tid från och till den onödigt aflägsna utgångspunkten, en
lappkåta väster om T ar fal ajokk, på Tjäuratjokkos sluttning,
23 timmar, hvaraf 13 på uppvägen (kl. 7 e. m. till 6 e. m.;
natten hindrade naturligtvis icke det minsta, då på
höjd-partierna t. o. m. midnattssolen »är uppe»).
En skolkamrat H. medföljde. Ingen bärare tordes bestiga
själfva toppen, dock medföljde den gamle Fjällborg från
Kaa-lasluspa ända till foten af den sista snökäglan. Nedstigningen
oklokt nog till mellersta delen afvikande (väg II b).
Då vägen II a är den, som tills vidare bör tillstyrkas som
turistväg, behandlas densamma något vidlyftigare nedan.
3. Återigen sex år förflöto till nästa bestigning. Det var
den svenske sjukgymnasten G. Durling, bosatt i England,
som kl. 4,30 e. m. den 8 augusti 1895 nådde toppen från
sydöstra hållet (väg III).8 Temperatur på toppen — 50 C.
1 Ingen känner hans graf. Några år före vår djärfvaste polarresande,
bal-longfararen André, försvunno lika spårlöst som han de båda unga löftesrika
forskarna Björling och Kallstenius på en expedition till Grönland (Smith’s
Sund?).
7 Årsskr. 1890, s. 72 ff. — Björling ägde liksom den svenska allmänheten
öfver hufvud taget ingen kännedom om Rabot’s bestigning och ansågs därför i
flera år som förste bestigaren.
3 Årsskr. 1896, s. 278 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
