Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mycket rund form, och snart uppstår en kyrkotyp, som i
myckenhet förekommer, där en eller flera kolonner delar
kyrkan i tvenne lika
höga skepp.
Tre-skeppig plan
finna vi till sist
flerstädes, och är då
midtskeppet
alltid något bredare
än sidoskeppen
men ungefär af
samma höjd som
dessa.1
Ingenstädes förekommer
något tvärskepp.
Den romanska
stilen blef på
Gotland, liksom
för öfrigt i hela
Sverige, en epok
af mycket lång
varaktighet. Men
särskildt i denna
landsända blef den segare än annorstädes. Ehuru gotiken
med sin spetsbåge uppträder tidigt, redan under midten af
1200-talet, blir den aldrig fullt utbildad och förekommer i
tillbyggnader och ombyggnader sida vid sida med romanska
former. Särskildt hvad beträffar det för gotiken så väsentliga,
nämligen sträfsystemet (sträfpelare och sträfbågar),
förekommer detta alldeles icke. För att förstå detta böra vi
ihåg-komma, att gotiken aldrig i Sverige (några af de största
kyrkorna undantagna) riktigt fick den karaktär fullt utvecklad,
som ligger i dess natur: stora rymdförhållanden, väggarnas
upplösning i väldiga fönster och, hvilket är en förutsättning
för detta, ett fullt utbildadt sträfsystem. Här i Sverige var
man van att anlägga murarna romanskt bastanta och tjocka.
1 Detta att alla skepp äro lika höga benämnes hallsystem.
INTERIÖR AF HEJDEBY KYRKA. C. af Ug*1as fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
