- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1908 /
68

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

När sedermera gotiska element som spetsbåge och spetshvalf
inkomma, göras murarna endast obetydligt tunnare, och följden
af detta är, att de utan särskildt vederlag kunna tåla hvalf-

vens sidotryck, helst som dessa
nu gjordes lättare och de gotiska
fönster, som genombröto
väggarna, relativt sedt endast voro
obetydligt större än de romanska.
Följden af detta blir att vi nästan
öfverallt finna en blandningsstil,
som på fastlandet vid en viss
öfvergångstid kan spåras men som
på Gotland blir af mycket lång
varaktighet och, kan man säga,
här utbildats till en typisk stil, som
fått namnet »öfvergångsstilen».

I Uppland och närgränsande
landskap möter man sällan kyrkor
med socklar. Men på Gotland
är detta regel. Tornanläggningen erbjuder här mycket af
intresse. Själfva hjälmen är vanligen åttkantig, utgående från
fyra spetsgaflar. Ofta finner man en typ där de nedre
våningarna äro betydligt bredare än de öfre och afslutas med
ett galleri åt norr och söder, stundom äfven åt väster. Dessa
gallerier öppna sig utåt med rundbågar eller spetsbågar, två
eller tre till antal med en mellanställd kolonn. Gallerierna
äro täckta med ett lutande trätak.

Flerstädes finner man de för Gotland så egendomliga
»ka-stalerna» d. v. s. i kyrkans närhet stående torn uppförda i
försvarssyfte (Öja, Sundre, Lärbro m. fl.).

Med afseende på den dekorativa utsmyckningen intaga
portalerna främsta rummet. Äfven ägde kyrkorna ovanligt många
sådana, tornet hade en, stundom två, långhuset en eller två
sydliga, äfven någon gång en åt norr, och koret vanligen en åt söder.
Under den romanska tiden voro portalerna i början helt enkla,
med eller utan omfattning af ett par kolonner. Men
allteftersom gotiken framträder blir dekorationen praktfullare. Pi-

PORT TILL KYRKOGÅRDEN VID BRO.

J. Hamner fot.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:56:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1908/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free