Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blott emedan han i regeln ej så hastigt kan samla sina tankar.
Man mäste därför hjälpa honom på trafven med detaljfrågor
t. ex. om han kan berätta något om prinsar och prinsessor,
troll och jättar, tomtar, maran o. d.; om han känner till några
»kloka gubbar eller gummor» och deras kurer; om han hört
någon gåta eller något ordspråk om det eller det; hur man
brukade göra vid det eller det arbetet; hur man förr firade
jul, bröllop, begrafningar* o. s. v. Ett bra sätt är att därvid
själf berätta något af samma slag som man vill ha fram; och
kan man så pigga upp berättarens humör med en cigarr, en
kopp kaffe eller dylikt, så kan man ofta få fram en hel del.
Själfva uppteckningarna bör man göra så nära
öfverens-stämmande med berättarens framställning som möjligt utan
några tillägg af eget fabrikat. Ofta får man läsa sägner, som
visserligen upptecknats efter muntlig berättelse, men som
om-skrifvits på litterärt sätt med hvarjehanda stilistiska
utsmyckningar. En sådan uppteckning är för forskaren värdelös, ty
den ger ej en sann föreställning vare sig om den folkliga
berättelsens innehåll eller form. Får man en fragmentarisk eller
osammanhängande sägen eller saga, har den sitt värde i alla
fall, men fyller man själf ut luckorna så försvinner värdet, då
den ju sedan ej är pålitlig. Att göra uppteckningarna på
dialekt skadar ej om man är skolad i ett dylikt förfarande,
men eljest bör man låta bli det. Det förorsakar då blott
onödigt mycket arbete med klen valuta. Däremot kan hvem som
• Härvid är det bra att ha en del rubriker till hands, såsom: varsel,
spöken, gloson, kyrkogrim, den vilda jakten, Oden; maran, varulfven, tomtar,
nissar, »spiritus», vättar, älfvor, huldror, vittra, skogsrået, skogsnufva, sjörået,
näcken, bäckahästen, strömkarlen; jättar, troll, Tor, »Gofar»; om fan och
kontrakt med honom, häxor, svartkonstböcker, s. k. kloka, årsgång; förtrollningar,
förvandlingar; skatter, nedsänkta klockor, »drakar»; djur, växter och stenar af
olika slag; företeelser på himlen, i hafvet, i luften; om eld, »gnideld»; om
sjukdomar såsom älfveblåst, trollskott, gastkrystning, förgöring, onda bettet,
tossebett, fallandesot, skärfvan, flen m. fl.; om vissa tider och dagar, jul, nyår,
påsk, pingst, midsommardag, himmelsfärdsdag, vårfrudag m. m.; hvad man får
göra eller ej på vissa veckodagar; om barndop, bröllop, begrafning; offerplatser
och offerbruk (heliga källor, lundar, träd, älfvestenar, stenborg); om gård,
åker, skog, sjö; bruk vid skörd, jakt, fiske; besvärjelseformler; lekar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
