Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till Johola af Erik Stårck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inramade af barrskogsklädda höjder, som än stiga brant upp
ur vattnet, än lämna en nog så bred remsa mark till odling.
Från en högt belägen gård på höger hand höras gälla
flickröster vid gitarrackompanjemang sjunga stämningsmättade
folkvisor och dagens banala slagdängor i pinsam omväxling.
Vid sjön Velen
an-sågo vi tid och ort
lämpliga för en
middagsrast. Flickorna
gingo ned till sjön
för att bada, vi andra
skulle under, tiden
uppsöka någon bondgård,
där vi kunde köpa
mjölk m. m. och duka
upp vår matsäck. Men
nu var det så, att
orten hugnats med ett
andelsmejeri, och man
resonerade tydligen
som så, att hade man
skaffat sig något, skulle man också använda det. Med andra
ord, att mjölk separerades. Så var fallet på hvartenda ställe,
där vi försökte. Till sist resignerade vi och stannade i
gården Domarfolk, på ortens språk Dområn.
Domran hade att bjuda på en storslagen utsikt öfver sjön,
som nu tedde sig nästan skrämmande dyster med sitt mulet
svarta, orörliga vatten och där bakom Storskallebergets
mäktiga massa, ännu mera imponerande, mera fantastiskt gripande
än eljest nu då toppen var insvept i töcken.
Men vi måste vidare. Strax bortom Domran kommo från
Torsbyhållet två östmarksbönder körande hvar sitt tegellass.
Vi gjorde dem sällskap, åkte med dem i utförsbackarna och
sökte intervjua dem om land och folk. I deras följe gick
vägen raskt; vid Sundbron lämnade vi med saknad sjön
Velen bakom oss men fingo snart rik ersättning i Flaten och
Hån och till sist Kläggen, Östmarkens enastående praktstycke.
ÖSTMARKS KYRKA.
H. van Oesterzee fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
