Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några junidagar i Stora Skedvi af Vilhelmina Samuelsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunde ha lyft sig. — Och efter en god supé vardt det slut
på den dagen.
’ Att beskrifva alla våra utflykter skulle bli för långt. Men
från en till Österby på Långhagforsens norra sida må
omnämnas passerandet af Tomtebo nu nedlagda, men troligen
mycket snart ånyo bearbetade koppargrufva med det
närbelägna kvartsbrottet i Västerby, en pegmatitgång, som i
små kvantiteter företer flera mindre vanliga mineral, t. ex.
thalenit, innehållande sällsynta jordarter samt den märkliga
gasen helium. Strax efter det vi lämnat kvartsbrottet sågo
vi en otalig mängd starar, som än slogo ned i träden, än
flögo pratande och skrikande framför oss. De höllo tydligen
på med något slags flygöfning.
Se här en liten historia från Österby! Bonden, som. vi
besökte, var släkt med numera aflidne Isaks Jannes i Björänget,
som var duktig i att trolla med tillhjälp af ett gammalt såll.
En gång t. ex. hade en bagge försvunnit ur en ladugård.
Trollkarlen eftersändes för att skaffa den till rätta. Han tog
sitt såll och sållade därmed en stund under många mystiska
mumlanden. Så bar han sållet omkring i grannarnas stugor
och höll det under näsan på deras invånare med orden: »Nu
har jag sållat efter baggen, och om den ej snart kommer
igen, sker en olycka åt den, som vet hvar han finnes.» —
Dagen därpå stod baggen välbehållen bland de andra fåren
i sin rätte ägares kitta. Många dylika underkurer gjorde
Isaks Jannes och vann sig rykte vida omkring.
En färd måste jag ännu omtala, kanske den vackraste af
dem alla. En roddtur på älfven förde oss till dennas södra
sida med dess talrika raviner. I en af dessa vid Grådarne
(Svensgården) besågs en starkt sluttande mosse, där man vid
gräfningar utom fossila nötter, som finnas litet hvarstädes i
trakten, äfven hittat ett par hjorthorn. Mossen, som är
mycket egendomlig och saknar känd motsvarighet inom
Skandinavien, är undersökt af lektor Gunnar Andersson och
be-skrifven i hans bok »Hasseln i Sverige».
Ett stycke från Grådarne ligger inom Säters socken gården
Grönes just där de sista hvita vågorna från Långhagforsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
