Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några junidagar i Stora Skedvi af Vilhelmina Samuelsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dess »nattvulna skogar med dufva och lo» bevakade nejden.
En liten sjö fanns också, men fåfängt var att söka få se några
»solgäddor drömmande glo». De ha drömt slut och
förekomma ej mera där, utan ha lämnat de tjocka rudorna i
okvald besittning af sitt lilla rike. Gäddor ha flera gånger
inplanterats i sjön, men ej förmått lefva öfver vintrarna.
Byn var välbyggd och putsad, men vi tyckte att den ej
såg tillräckligt gammal ut att göra skäl för namnet »vaggan».
Men litet längre bort funno vi hvad vi sökte. Väldiga rönnar
skuggade ålderdomliga hus, och det allra skröpligaste med en
gammaldags förstubro affotograferades. Det blef skapligt bra
oaktadt det nu åter börjande regnet.
Vi slogo oss i språk med en af »infödingarna», som var
ganska meddelsam. Bland annat berättade han, att i skogen
strax ofvanför hans hem stod en gammal ek, troligen vild,
en kvarlefva från en svunnen tid med mildare klimat. Den
anses i trakten vara väl tusen år och är nu i utdöende
tillstånd. Enligt hans utsago har den »hållit på att dö i ett
par hundra år». Angående den affotograferade gården gafs
oss den upplysningen, att den verkligen var mycket gammal
och bar namnet »Fjärsmans».
Efter en stunds samspråk med mannen anträddes
hemfärden, i hvars program ingick kaffedrickning hos häradsdomaren
Janols Erik i Klackbo.1
Janols är en krona bland bondgårdar och dess sal så stor
och proportionerlig, att det ekade vid talet och riktigt lockade
till sång. Också dröjde det icke länge, förrän en af
sällskapet började sjunga med klar röst. Exemplet smittade,
och snart aflöste den ena sången den andra. Slutligen
sjöngo vi alla, unga och gamla, fosterländska sånger så taket
1 Gårdsnamnen i Skedvi kunde förtjäna ett kapitel för sig. I Öfverbyn
förekomma nära hvarandra gårdarna Olles, Olers, Olars, OlarsAnders o. s. v.
Vid omnämnandet af en person begagnas vanligen både gårdens och
personens namn, hvarvid kan förekomma sådana sammansättningar som t. ex.
Olers-Erkes Jan Andersson. I allmänhet är man ej rädd för långa benämningar.
Så fanns för några år sedan en gumma, som allmänt kallades
FasterKaris-MosterLisa. Särskildt egendomliga äro sådana namn som Slars, egentligen
’s Lars’, d. v. s. Hans Larssons eller dylikt, då af första namnet endast
återstår bokstafven s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
