Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några exempel på omedveten lapsk humor af Anders Jämte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Nej, jag kan tro det», sade kungen och vände sig bort
för att dölja ett tviflets leende.
I samband härmed förtjänar det kanske omnämnas att detta
å ömse sidor så karaktäristiska samtal snart omtalades i
tidningarna och att X. själf äfven råkade att få se det, hvarvid han
blef så ledsen att han tvärt och alltsedan verkligen blef absolut.
Lappen kan dock, helst om han på något sätt blir
förnärmad, stundom dräpa till med en jämförelse som förslår och
som t. o. m. kan bli förkrossande, såsom då en potentat bland
detta folk en gång af en bonde tillfrågades, huru många
renar han hade och därpå svarade med en genfråga: »Huru
många kranar har tu i all tin skog?»
Då man besinnar, att lappens renhjord är hans allt i
allom i fråga om existens och lefnadsvillkor, begriper man ju
väl, att en sådan framställning måste förefalla ogrannlaga. Det
blir ungefär som att fråga en annan eller hvem som hälst:
»Huru stor förmögenhet har du?» Man bör åtminstone vara
någorlunda väl bekant, innan något sådant kan komma på
tal. Men huru ofta får man inte höra äfven bildade
människor vis å vis lapparna göra sig skyldiga till denna
obelefvenhet.
Räknetal och matematiska värden höra sällan till lappens
starka sida. Han kan i vissa fall ej ens riktigt säkert veta,
huru många barn han har. En familjefader kom en gång till
lappskolan i Undersåker för att inskrifva en pojke vid namn
Per. »Har ni flera barn också?» sporde läraren. »Tjo, jag
har föll några.» »Huru många?» Lappen funderade en stund
— »Tja, de är nu ’n Per då först, å så ’n lill-Jo, å så en
litten en ... å så en som a mindre, å så en stor en som hete
Märsta.» Men hur många det blef kunde han inte bestämdt
säga.
Förr i tiden åtminstone har man hos lapparna sällan fått
något bestämdt besked angående vägafstånd hit eller dit från
deras läger. »De a föll en styttsj, en litten styttsj eller en
bra styttsj», och därmed ha de då kunnat angifva ett afstånd
af 1/2, 1 eller 2 mil.
Gifvetvis ha de sällan eller aldrig mer än på en höft känt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
