Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den första vinterbestigningen af Kebnekaise af H. N. Pallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN FÖRSTA VINTERBESTIGNINGEN
AF KEBNEKAISE
AF
H. N. Pallin. .
När jag lämnade Kalixfors, sedan den älskvärde
banmästaren spänt fast min klotrunda
ryggsäck mellan mina ovana skuldror och lappen
med ett obeskrifligt leende betecknande
yttrat: »Nu åka Kebnekaise», hade redan
vinteraftonens bleka himmel långsamt mörknat, och när vi åkte
ned på den frusna älfven, lyste stjärnorna med hela sin
glans. Ett praktfullt norrsken började flamma i långa
veckrika draperier rundt kring himlen, och i zenit glänste en
strålande ljuskrona. Det var en underbart vacker natt,
skidornas sakta hväsande och stafvarnas stötar voro de enda
ljud jämte det eviga suset, som städse hviskar i naturens
stilla ensamhet. Sådan som denna natt blef hela färden,
det blef ett önskeväder utan like. Väderleken, detta
naturens minspel, var ständigt leende, och endast härigenom blef
det möjligt att nå det efterlängtade målet.
I Kaalasluspa, dit vi kommo vid niotiden på kvällen,
blef jag inhyst i en iskall sommarbostad med gistnade
väggar och en öppen spis, där värmen, sedan elden
slocknat, på ett ögonblick slank ut genom rökröret. Men en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
